Senaste inläggen

Av Susanne Andersson - 5 februari 2015 18:03

Nu fortsätter bloggen på den här sidan:

Nya bloggen finn på den här sidan - följ länken nedan:


https://checkpoint14.wordpress.com/


Välkommen dit!

/ Susanne

Av Susanne Andersson - 2 februari 2015 15:31

Nej, fy! Måndag morgon och 2 dm snö!! Det är ju ingen bra kombination i min värld. Båda får gärna försvinna, om jag fick bestämma. Var uppe tidigt och det var lite coolt att vara den som gick först och spårade liksom. Trots att  jag är totalt 'anti-snö' så tycker jag att det är lite fint med det vita som ingen har gått på. Mötte min vän med sina Golden retrievers. Hon hade också gått först i snön, från andra hållet. Det fastnar ju lite snö i hundarnas benhår just när det är nysnö. Men det är kul att se hur olika benhår dom har. Zizi, som har supersträv päls, fick nästan ingen snö alls i sina benhår. Fast hon tycker att det är mysigt att bli torkad ändå. Så jag torkade lite på henne ändå, fast det inte behövdes.

På lunchen fick hundarna busa och skutta i snön på den stora gräsplanen, där dom brukar få springa lösa. Gissa att dom älskar det. Tror att de flesta hundar älskar snö. Att få köra nosen i snön och fnysa, det älskar mina hundar. Och är det lite mer snö så lär som ju få jobba lite också. Det tar på krafterna att skutta i djup snö. Åja, tänker ni som bor lite längre norr ut från Skåne, 2 dm är ju inget att snacka om. Nej, jag vet att det finns flera av er som har uppåt 7-8 dm, kanske ännu mer. Men det var ju många år sedan vi hade det här nere.  Så 2 dm är mer än tillräckligt faktiskt. Dom såg ut som små Michelingubbar efter en stund. Tror faktiskt att dom blev lite trötta (YES!) för efter en stund var det inte lika mycket fart längre. Säkert bidrog snöklumparna i benhåren lite. Väl hemma fick Kevin och Bonnie duscha benen lite i ljummet vatten för att få bort ett par små snöbollar. Inte Zizi, hon skakade bara på sig och så var hon helt snöfri. Det är sträv päls det, precis som den ska vara.

Zizis kurs börjar gå in på sluttampen och mycket att träna på. Måste erkänna att jag är dålig på att träna henne. Det är ju så trist att träna, tycker jag. Zizi tycker att det är kul, för hon får ju en massa godis. Samtidigt ska hon ju träna på att stå snällt på trimbordet, gå fint i koppel och allt annat en liten valp ska kunna. Lite utställningsträning har vi lagt in också, för att röra till det lite extra i hennes huvud. Ingen utställning inplanerad för henne än på länge. Hon har ju fortfarande inte fått sin stamtavla, så det dröjer nog. 

Om snöeländet fortsätter ska jag köpa nötter till min kompis ekorren. Tyvärr är det bara en ekorre kvar, så den måste vi vara rädda om.

Har fått en förklaring till smällen som vi hörde utanför i fredags kväll. Och spåren som gick till grannens baksida. För i går syntes tydligt att grannens altandörr är sönderslagen. Kunde inte se om det var hål i den, om någon slagit sönder glaset. Men det är stora sprickor i hela rutan i alla fall. Inte så kul granne faktiskt.

Brukar ni se TV-programmet Stoppa Tjuven? Det går på torsdagar kl. 20.00 på TV3. Det är rikitgt bra och man får bra tips på vad man kan göra för att förstärka skyddet i sin lägenhet. I vårt område händer det då och då att radhus har inbrott. Själv inbillar jag mig att mina skyltar på fram och baksida om "Varning för hunden" räcker för att hålla tjuven borta. I vårt område finns det bättre radhus att göra inbrott i, om man nu måste. Ofta tar dom något som är lätt åtkomligt. Och ett med hundar i lockar nog inte i första hand. Trots det ska man så klart säkra upp sitt hus. Här finns lite bra tips från Stöldskyddsföreningen, som är med och gör programmet.

Dagens bilder är från lunchbuset. Bonnie står på huvudet i snön medan Zizi och Kevin tittar på.

     

Av Susanne Andersson - 31 januari 2015 16:10

Ibland blir dagar inte riktigt som man tänkt sig. Idag blev en sådan dag. Fast egentligen hade jag väl inte tänkt att dagen skulle bli så speciell. Så kom jag på att jag behövde besöka en affär i Höör för att köpa en sak. Skickade ett sms till en vän och frågade om jag fick låna deras bil. Det gick inte just idag. Ok, bokade en elbil och maxade till 14 mil när jag bokade. Betydlig längre än den beräknade sträckan, som är lite drygt 5 mil. Vis av erfarenhet kan det ju gå hur som helst. Väl framme vid elbilsparken så var det just den bil jag hade haft problem med tidigare. Och som jag inte kört sedan dess. Jag började med att säga till bilen. "Du vet att jag inte är din bästa vän, så idag får du nog imponera!". Kanske inte så smart att klaga direkt på den, men sist vi sågs var jag färdig att överge den mitt på vägen, så den hade lite att leva upp till. Laddningen startade på 146 km men rasade rask och utanför sta'n stod den snart på på 8,2 mil till laddning. Så jag körde långsamt ca 3 mil, sedan fick jag vända. Då stod den på 4,2 mil kvar, innan den behövde laddas. J**la skitbil!! Elbilar går bra att köra i stan med, men är helt vädelösa på landsväg. Om man kör över 50 km/tim så laddar den ur direkt. Så istället för att åka till Höör, som jag verkligen hade behövt göra, åkte jag till Ekeby Möbelaffär istället. Det blev ju bara ett spontant besök, eftersom jag ändå åkte förbi. Där är ju alltid kul att gå och strosa runt. Man får så mycket inspiration. Och så blir man ännu mer förvirrad. För när man tror sig hittat en "stil" att ha hemma, så får man ju nya idéer igen. En lampa blev det i alla fall.


I morse såg jag på TV en dam som skrapade Triss. Hon vann 100.000:-/mån i 10 år. Vaaa!!! Det hade ju inte varit helt fel, eller hur? Då hade jag inte behövt fundera över inredning i alla fall, för då hade jag flyttat. Och skaffat en vettig bil, så att jag slapp bråka med missanpassade elbilar. Får höra med min vän om vi kan åka till Höör någon kväll i veckan kanske.


Det kom lite snö i veckan. Rätt onödigt , då det direkt blev slask och man blev blöt om fötterna igen. Nu har till och med mina gummistövlar gett upp och läcker. Det är rätt tröstlöst att alltid bli blöt om fötterna så fort jag går ut, oavsett vad jag har på fötterna. Sedan har vi haft gråväder som vanligt.

Men vårblommorna har vaknat lite, för det är så varmt. Granntqanten var ite och letade efter några gula i sin rabatt. Kan dom ha hetar vintergäck? Kanske inte, jag är värdelös på blommor. Men dom är tidiga, små gula blommor som viskar att nu är snart våren på väg. Ja, i morgon är det redan februari och den månaden brukar ju bara swischa förbi. Under den här månaden har ljuset verkligen fått fart och det skiljer redan rätt mycket. På Gotland går nu solen upp 7.53 och som senast går solen ned 16.39 i Skåne. Det är stor skillnad och nu märks det ju både morgon och kväll.


Alltså jag vet inte vad det är för typer jag bor granne med. Han som blev hämtad av polisen. Igår kväll small det ordentligt alldeles utanför och det lät som om det var i min trädgård. Hundarna for ju upp och skällde förstås, så just därför kunde jag inte gå ut just då. Men när alla hundar lugnat sig öppnade jag till trädgården. "Hej!", hör jag, precis utanför häcken. Skit, jag blev så rädd, för jag såg ingen. Men det var en granne från andra sidan allmänningen som också hört smällen och gått ut. Han såg spår i snön som gick fram till grannens staket. Därför började en rundvandring för att se om man såg några "skumma typer". Skummaste typen är nog min granne. Själv är han väldigt snygg och chamerande, men hans vänner skrämmer mig. Jag träffade på ett par idag som jag inte skulle vilja möte en mörk kväll, fy sjuttsingen vilka monster. Om ni tänker er att ni sett filmer från amerikanska fängelser, riktigt råbarkade typer. Stora,  grova, hårt härjade ansikten med kall blick. Brrr! Tur att man har vakthund!


Först en bild från morgonens bus i snön och så några inspirationsbilden från möbelaffären. Det finns English Country Style, eller kanske klassigt eller svensk sommarstil. haha, i Ekeby finns allt, det är jättestort och man kan kolla på hela "stylekit" med tapeter i bakgrunden som passar till. Själv älskar jag den tunga engelska stilen med Chippendale möbler och så, men man hittar även "allt i vitt" eller pastellfärger. Det är underbart att bara gå runt och strosa.

             









Av Susanne Andersson - 24 januari 2015 15:42

Ingen felskrinvning för söndag, utan just snödag. Lite vitt på backen och snön yr. Kallt och bistert och inget väder jag gärna går ut i. Men har man hund så måste man. Önskar ibland att jag hade någon annan att skicka ut sådana här dagar. "Du kan väl gå ut med hundarna" - typ. Men tyvärr har jag ingen mer i min familj, så jag får göra själv. Väldigt gärna när solen skiner och det är 25C varmt, då klagar jag inte. Men vid minus och snö vill jag hellre gå i ide och komma ut till våren.


Igår smet jag hem lite tidigare från jobbet, för att hinna gå en långpromenad innan mörkret lade sig över nejden. Träffade vännen Bodil på bussen hem så vi bestämde att sammanstråla för gemensam promenad.

Vi hade precis börjat gå när vi mötte en dam med en schäfer. Mina hundar, som var uppskruvade av att få komma ut (ja, det tar en stund innan dom lugnar sig) studsade och for som värsta trollen. Men vi knatade på och så hörde jag något och vände mig om. Där låg damen med schäfern platt på marken. Oj, man blir lite ställd. Vad gör vi? Alla hundarna? Ja sa kaxigt jag tar dina om du springer. Tänkte snabbt att mina skulle bara ställa till det och Bodils Golden är lugnare för mig att hålla. Det visade sig att damen slagit sig, men kom en efter en stund upp på benen, med lite assistans. Hade slagit i armbågen och den mådde inte alls bra. Schäfertiken var också halt till en början, men det gick snart över. Så vi följde dom tillbaks hem. Bodil med damen, 2 Golden + 1 schäfer och jag gick bakom med 1 Golden och 2 Lakeland. Vi gick nu tillbaks mot damens bostad, men det blev ändå på rätt håll för oss. Vi kunde lämna av damen och hunden vid villan med försäkring om att hon skulle klara sig och att hennes man var hemma och kunde ta hand om henne. Det blev nog en tur till lasarettet för dom är jag rädd. Så kunde vi fortsätta vår promenad i solnedgången.


Idag tog vi med fotbollen till fälten. Tänkte att Zizi kunde gilla den. Kevin är ju tokig i den och puttar den runt runt. Men han hamnar lätt utanför området så man får passa på honom, så att inte både han och bollen försvinner iväg. Zizi tyckte att den var rätt kul, men kände ändå att det ändå var roligare att springa ikapp med Bonnie. Så springa fick det bli. Annars är det en väldigt väldigt slö helg.


I morgon funderar jag på att hänga på en aktivitet som Missing People annonserat ut. Få kolla i morgon om det fortfarande är aktuellt. Det är så förfärligt tråkigt när personer försvinner spårlöst. Så om man kan hjälpa till att söka, tycker jag att man kan göra det.


Dagens bild är inte helt lätt att urskilja. Den är alla tre hundarna i sängen. Men på grund av det randiga täcket kan dom vara lite svåra att se. Full var det i alla fall och ingen plats kvar till en matte....


 

Av Susanne Andersson - 22 januari 2015 23:36

Hur mycket energi kan det finnas i en liten hund? Dom är ju tokiga mina hundar. Dom älskar verkligen att vara ute. Idag testade jag hur länge dom skulle hålla igång. På lunchen fick alla tre följa med fälten. Dom jagade varandra och sprang i full fart från ena änden till den andra. Tänkte att dom får springa så länge dom galopperar. När dom blir lite trötta börjar dom trava. Men inte gjorde dom det. Dom kutade oavbrutet i 40 min. Sedan var vi tvungna att gå hem. Och Zizi, som nu var uppe i varv, kutade några extra varv i hallen hemma också. Puh! Så nu ikväll en timmes promenad i koppel. Träning samtidigt. Zizi fick träna mycket av det som ingår i hennes kurs. Hon är duktig för det mesta.

Nu är det TV-kväll. Torsdagar är bästa dagen, med flera bra program. Och i hörlurarna ett nytt avsnitt i Sagan om Isfolket på Storytel att lyssna på under hundpromenaderna.

Såg en TV-program om hur man stoppar tjuven. Första programmet i en serie avsnitt med tips om hur man skyddar sig mot inbrott. Vad man ska vara uppmärksam på. Det var ett riktigt bra program, det ska vi se mer av. Sedan får man nog räkna med att säkerhetsbolagen kommer att knacka på dörren i veckor framöver. Och dom har ju alltid så många säljargument.
Kanske borde fundera på vad som skulle behövas här hemma. Kanske videoövervakning? Så kan man se Zizi raca i hallen en timme (haha).

Ett lite suddigt foto på två hungriga hundar, som väntar i kökssoffan.


Av Susanne Andersson - 19 januari 2015 15:01

Så har året första semla slunkigt ned. Mmmmm! Eller var det kanske den andra, åt ju faktiskt en saffranssemla en gång. Jag måste erkänna att jag är liten "semloman". Det går ned några stycken innan påsk, det kan jag nog nästan lova. Bäst är dom som har marsipan blandat i grädden. Har lite svårare för en stor hård klump i mitten. Vanlig semla, inga specialmodeller som wienersemla eller något sådant.När jag var lite åt man semlor i djup tallrik men varm mjölk. Inte så gott för det blev rätt slabbigt. Men det var så man åt semlor förr. Och dom var stora, dubbelt så stora som dagens. Det var först när jag flyttade till Skåne 1970 som jag lärde mig äta torra semlor. Jag tyckte att dom var så små och ynkliga.´Men nu har man ju vant sig och kan inte tänka sig något annat.


En god vän har blivit av med stora delar av bohaget vid ett inbrott. Det är så tragiskt och jag lider verkligen med familjen. Ligor som åker runt på landet och knackar på. Är det någon hemma frågar som efter vägen. Är ingen hemma länsar dom huset. Här hade dom nog haft god tid på sig och tagit mycket. Förutom det vanliga datorer, telefoner och allt av värde så försvann en del saker. Men det är nog inte bara det att man har ett eget känslomässigt förhållande till smycken, arvegods osv, utan det att främmande människor har varit inne i ens hem, i ens lådor och skåp. Det måste kännas förfärligt kränkande. Och tidsödande att få ifyllt alla papper till polisanmälan, försäkringsbolag m.m Sedan tar det säkert tid innan allt är reglerat och klart. Familjens hundar var inte hemma under inbrottet. Man vet ju inte om tjuvarna hade avskräckts om hundarna varit hemma, men skönt att ingen kom till skada.


Idag har jag fått ett glädjande besked från Ryssland. Kevins och Bonnies championdiplom är på väg. Jag har fått en bild sänt på mailen, så jag kan se att dom kommit till min vän. Nu dröjer det säkert en månad eller så innan jag har dom i handen. Men ändå, 15 månader efter utställningen, det är Ryssland. Zizis stamtavla har vi fortfarande inte sett till, men hon är ju bara 10 månader ännu. Man kan ju hoppas att den kommer till Midsommar eller så.


En vacker bild. Ser precis ut som vägen förbi Södergård. Men det är det inte och inte har vi så mycket snö just för dagen heller. Fast fint är det i alla fall.

 

   

Av Susanne Andersson - 17 januari 2015 16:29

Dagen då solen kom tillbaks. Vilket ju var väldigt välkommet, måste jag säga. Tror inte att jag sett den sedan julafton eller där någonstans. Sedan dess har det varit ett gräsligt väder, med mycket regn och blåst. Men man blir så glad av solen.


Lånade en elbil på förmiddagen för en inköpstur. Färden gick bl.a till hundaffären för lite hundmat, det går ju alltid åt. Sedan behöves ett nytt halsband till Zizi. Har i många år haft mjuka ställbara halsband till mina hundar. Dom är väldigt bra, men Zizis har töjt sig. Vilket gör att man måste korta det varje gång man går ut. Ändå brukar hon backa ur sitt halsband ibland. Flera hundägare i Bårslöv har förfasats när Zizi har kommit lös. Men jag vet att hon kommer när jag ropar (i regel) så jag har aldig brytt mig. Så idag fick det bli ett halvstryp med kedja i ena änden. Är egentligen inte förtjust i halvstryp, just för att kedjan "arbetar" på en del av halsen som man inte vill ska få slitmärken av ett halsband. För oss som har utställningshundar är nämligen linjen mellan nacken och ryggen viktig, som en del av hundens silhuett. Inte så snyggt om det är ett hack mitt på, orsakat av ett halsband. Så jag får helt enket se upp och kolla så att halsbandet inte sliter på pälsen. I så fall får det bli ett vanligt läderhalsband istället.


Efter 2,5 timmes promenader i solen har jag och hundarna samlar ihop oss i kökssoffan.  En sen lunch och så har jag börjat läsa på min tidningshög. Jag har 25 tidningar som jag inte hunnit läsa ännu. Det är allt från hundtidningar, både svenska och utländska, Turistföreningens medlemstidning, Motormännens medlemstidning och det är Vi i Villa, tidningen Skåne, och ICAs tidning Buffé, samt ett antal inredningstidningar och reklamkataloger. Så har man lite att göra framöver. Jag har lite svårt att förhålla mig till att man skriver om allt från "den bästa maten till midsommarfesten", "julbuffén" och "hur du bäst skottar snö utan ryggskott". Hm, som sagt ligger jag liiite efter i läsningen. Man kanske skulle lägga undan några och läsa dom till midsommar eller nästa jul? Eller så får jag bara försöka komma igenom dom någon gång. En del sparas. Mest för att man tror att man ska läsa dom igen. Det kan vara bra att ha just DET numret, som handlade om just X, för det kan man ha nytta av. Eller hur! Det gör man ju aldrig. Precis som alla recept som ligger i kökslådan och aldrig kommer upp darifrån. Jag spar nog alla recept ur Buffé, men gör sällan något åt det sedan. Bra att ha!


Hm! Påminner mig om att det är dags att börja rensa i garderoben. Det som man inte haft behöver man ju inte spara. Inte troligt att man kommer att använda det i framtiden heller. Jo, ibland hittar man den där älsklingströjan som man saknat. Kanske låg den bara inte där den borde och kan nu komma till nytta igen. Alla strumpor som saknar en motsvarighet efter åtskilliga tvättar. Bara att slänga och köpa nya. Alla vantar, mössor och halsdukar som man sparat på en hylla. Alla behöver ju inte sparas. Och så skohyllan. Den är svår! Men eftersom jag vet att vissa skor inte är riktigt täta när det regnar, så kan ju dom åka först. Och dom där "dansskorna" som man inte använt på 10 år....dom åker också. Skönt, nu fick man lite gjort idag! Nu kan man med gott samvete sätta på en stor kopp te, göra några varma mackor och parkera sig framför TVn. Det skulle finnas fler lördagar i veckan. I morgon får bli en trimdag. Kanske dags att bada gänget också. Nybadade hundar doftar gott i sängen.

Trevlig helg!


Några ungdomar hade roat sig med att måla bänken på min hållplats. Fint tyckte jag, kul med lite färg. Visst fanns det resenärer som muttrade. Men hellre en röd soffa än fult klotter, som många andra hållplatser har. Visst är det trist att det klottras och förstörs, då kan man inte klaga när någon faktiskt gör lite fint.

 

Av Susanne Andersson - 15 januari 2015 11:01

Nu har vintern kommit tillbaks igen. Den hade gärna fått stanna där den var, tycker jag. Men idag ska tydligen bli ett ruskigt väder. Det kan man ju vara utan. Lite "gott och blandat" sa en reporter på lokalradion i mose. "Lite regn, lite, hagel, lite snö och så kanske lite sol någon gång ibland. Och så får man ju inte glömma blåsten som viner runt knuten". Jaha, det låter verkligen som en otrevlig blandning i mina öron. Men snart är januari slut och februari går ju så fort. Kommer man bara in  i mars, så känns allt mycket lättare. I alla fall här i söder. Även om jag blev lite avundsjuk på en vän som jag mötte på hundpromenad. Dom skulle åka till Gran Canaria om någon vecka. Låter inte det helt underbart?!


Vill ni veta hur ljuset ligger till? I Helsingborg går solen nu upp 8.33 och ned 16.05 Det är rätt stor skillnad, från senaste gången jag kollade. Det är ca 16 min, så det går ganska fort nu. Det är så klart på Gotland man ska börja sin dag för att sedan åka väster ut. Här går solen nu upp 8.20 Sedan åker man till Höganäs där solen går ned 16.06 Låter väl bra!


Idag får vi se hur det går med träningen. Det gick rätt hyftat igår faktiskt och vi tränade stanna-stå under promenaderna. Ja, alla hundar får träna, alla behöver uppdateras på sina färdigheter. Man vwet aldrig när man kan komma att behöva dom. Jag har bara bekymmer med ett moment i vår lydnadskurs. Vi ska sätta hunden och sedan genom att backa ett steg få hunden att resa sig, på kommando "Stå".

Det känns så fel för mig. Mina hundar är så tränade i att stå fritt framför att dom tycker detta är väldigt konstigt. Här finns ingen glädje i ståendet. Jag försökte säga det till min ledare att jag tränar mina hundar på ett annat sätt eftersom dom är utställningshundar. Oh, men hon hade tränat sina Spaniels så, och dom var ju VERKLIGEN utställningshundar! Nu håller jag kanske inte med om det. För det första så visar man spaniels på ett helt annat sätt än jag visar mina. Och med facit i handen så undrar jag hur mycket utställningshundar hennes två verkligen är (jämfört med mina).

Men inget av det kunde jag ju uttrycka just då. Får helt enkelt träna på mitt sätt och strunta i det andra.

Stå som stå kan man säkert ha nytta av i andra sammanhang. Men mitt utställningskommando ska få hunden att bli glad, vifta på svansen och tycka att det är väldens bästa kommando. eller så använder man olika kommandon, det går ju också. Vi får se vilket det blir.


Nu ska jag ta bussen hem för lunchbus på den blöta ängen. På med gummistövlarna bara!

 




Presentation


Checkpoint

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards