Att ha en kärlekskrank hanhund hemma kan ha sina avigsidor. Det vet ni som har hanhundar. Nu är det väldigt individuellt hur dom uppträder. Vissa ylar och är knappt kontaktbara om det finns en löptik i närheten. I mitt fall kommer jag ganska lindrigt undan, även om jag är rätt trött på Kevins eviga pipande. Men så länge han bara piper får man vara tacksam. Han håller sig lugn i övrigt. Och förhoppningsvis går det över i nästa vecka. Och på andra sidan har vi Bonnie som också sitter och piper, för att komma åt Kevin. Ånej, så roligt ska vi inte ha! Dom hålls åtskilda tills faran är över + några extra dagar, för säkerhets skull.

Ungdomarna leker och leker. Undrar om inte Sudden kommer att tycka att det blir rätt skönt att få komma till sin nya familj om ett par veckor. Jag vet att hans familj längtar väldigt mycket. Han är nog lite trött på att vara "slagpåse" åt Zizi nu. Hon är inte alls dum med honom, bara lite retsam. Och väldigt energisk! Hennes energi tar liksom aldrig slut, så jag får "rädda" Sudden efter en liten stunds lek. Vill inte att det ska bli för mycket för honom. Då leker Zizi själv. Man kan springa runt äppelträdet ändå, runt, runt. Eller så kan man gräva små kul gropar. Fast bäst är att gå ut på promenad. Hon står alltid närmast dörren när vi ska ut, och träning av "stanna!" ingår ett flertal gånger per dag. Någon som hon struntar fullkomligt i. För hon ska UT och hon ska ut FÖRST! Så den diskussionen har vi varje gång ytterdörren öppnas. Så småningom fattar hon väl det också. Det är en rätt smart tjej, men vet att utnyttja situationer. Och lättdresserad i stort, eftersom hon älskar mat. Det kommer jag ihåg från min tid med basset hounds på 70-80-talet. Dom var lätta att lära, bara dom fick mat. Alla bassets är matvrak. Min man tävlade till och med i lydnad med en av våra bassets på den tiden. Bara på låg nivå, men det gick rätt bra vill jag minnas. Ja, det finns stunder då jag saknar bassets. Dom är lugna och trygga och bryr sig inte om mycket i livet. Ibland när jag får bråka med stökiga terriers, då saknar jag det där lugna, sävliga. Och inga terriervalpar är någonsin lika söta som bassetvalpar som lufsar runt och trampar på sina öron.

Idag fick jag en fin bild från Suddens matte Ewa, tagen här hemma vid deras besök. Kevin, Sudden och Zizi hoppas på godis. Förväntan, blev temat. Tack Ewa för bilden!

Vet inte hur många poliser jag sett idag, men många blev det. Både i uniform och civila, polisbilar i olika former, motorcyklar och många polishundar. Jag har alltid haft ett gott öga till poliser. Kanske beror det på att jag är uppväxt granne med en polisstation. Eller så är det alla snygga, artiga och vältränade killar som stoppar en på vägen ibland. Hm! När jag såg att Polishunds SM skulle gå i Malmö gjorde jag en markering i kalendern. Så i förmiddags packade jag och Zizi en ryggsäck och tog tåget till Malmö. Mycket folk, många hundar, högtalare, man applåderade och sköt med startpistol. Hur bra träning som helst för liten valp. Inget bekymrade Zizi. Vi satte oss längst ned på en trappa till en läktare och hade bra utsikt. Det är faschinerade att se dessa väldresserade hundar. På ett ställe skulle hunden jaga efter en tjuv och vända direkt på inkallning. Ingen lätt sak att lära dom. Hunden har ju full fart och fokus på den här boven. Men när kommandot kom så vände dom nästa i luften tillbaks!! Mycket imponerande!! Så var det lite uppvisningar ibland, bl.a lite biljakt. Det var även anpassat för barn. Uppvisningar och utställning av fordon. Zizi tröttnade snart och somnade. Hon kan verkligen konsten att koppla av. Folk klev över henne och det passerade folk, hundar och barnvagnar framför tassarna på henne. Men hon sov. När vi sedan skulle åka hem råkade vi ut för tågstopp -igen. Alla tåg var inställa. Så träffade jag en dam från Ramlösa, som väntade på samma tåg. Hon hälsade på Zizi och berättade att familjen hade hund. Så kom plötsligt ett tåg som vi snabbt hoppade på. Proppfullt!! Vi fick stå. Tåget skulle gå till Göteborg, via Helsingborg. Men efter ett par stationer blev det tåget inställt. Det kom ingen och avlöste lokföraren, sa dom. Nej, då är det ju inte mycket att göra. Alla fick hoppav igen för att byta tåg. Så vi rusade till ett annat tåg. Alla hoppade på det, också proppfullt! Vi fick stå igen. Det är inte så lätt att rusa med ryggsäck och valp i famnen, men det fick ju gå. Det visade sig vara ett mjölktåg, ett som stannar överallt. När vi till slut kom fram till Ramlösa blev jag erbjuden bilskjuts sista biten. Så jättebussigt! Vi hade inte varit borta längre än dom är vana vid, så hemmagänget såg rätt yrvakna ut när vi kom. En kul dag med många intryck. Både för mig och för Zizi. Nu har Bonnie och Sudden fått var sin promenad. Och Kevin har fått en cykelrunda. Nu kan vi ta kväll, med gott samvete. Ska se om vi hittar något gott i frysen att ha till middag.

Det är spännande saker som sker inne på tävlingsbanan.

Vi är lite oense i vår familj idag. Det är 2 mot 1, men det är ändå jag som bestämmer. Anledningen till osämjan är att Bonnie löper. Både hon och Kevin vill att jag ska släppa ihop dom för lite kuttrasju. Det kommer inte att hända!! Därför får de turas dom om att vara i komposthage. Och när jag inte är hemma så får Bonnie vara i ett eget rum.

På förmiddagen åkte jag in till Helsingborg, utan hund. Fikade med mig själv. Blev 'överfallen' av alla rikdsagspartier som hade samlat sina trupper på Stortorget. SD hade torgmöte. 10 pers applåderade, 10 motdemonstranter skrek lite glåpord och så 30 poliser. Suck! Det känns så bra att ha förtidsröstat. Ett så bra argument mot påflugna partier. "Nej tack, jag ha redan röstat!"

På väg hem från bussen kom en grannes fåniga blandras farande lös i full fart rakt mot mig och stormskällde. Tyvärr kom hans unga matte strax efter runt hörnet, Annars hade jag skrämt skiten ur den där jycken. Fan, att man inte ska kunna gå i bostadsområdet utan att lösa hundar ska gå till "attack". Nu skrämde han ju inte mig, men tänk om de små barnen hade kommit där istället. Att folk inte kan hålla sina töntiga jyckar i koppel.

Dagens foto är Zizi, Sudden och IKEA-råttan som busar i trädgården.

Vissa dagar utmärker sig. Gårdagen var kul. Från morgonens samtal med en granne på bussen. Han och hans son hade varit i Berlin och sprungit ett motionsolopp. Så vi pratade om Berlin och Potsdam, som jag är så förtjust i. Sedan fortsatte dagen glad och kul.
Jag är ordförande i 2olika valberedningar på jobbet. En ska förbereda val till styrelse och prefekt (vår chef). Det andra valet gäller Skyddsombud. Inte riktigt lika avancerat, men ändå viktigt.
På eftermiddagen meddelade en huvudkandidat att denne fått nytt jobb och inte skulle kunna ta sin föreslagna plats. Bara att börja leta kandidater igen. Det var kanske där det började gå snett. Sedan gick strömmen hemma på kvällen, sov dåligt, trött på morgonen, orkade inte vara social alls. Åkte hem på lunchen. Hade glömt nyckeln i jackan, som hängde kvar på jobbet!!! Bara att vänta på nästa buss, hämta jackan och datorn för tidig hemgång. Det skulle inte bli så mycket längre för hundarna. Då plingade e-posten till och en tillfrågad kandidat accepterade nominering. Härligt!!
Så en sen lunch- eller tidig eftermiddagspromenad fick det bli. Hopp och skutt lösa på ängen, två och två. Lite inkallningsträning och lite utställningsträning under tiden. Det behövs varje dag. Nu har alla ätit middag och ligger helt utslagna. Det blev en bra dag till slut.

Dagens bild är Sudden, som yrvaken tittar upp under köksbordet. Undrar kanske vad jag har för mig. Han är alltid så social och trevlig. En glad och nyfiken kille för det mesta.

Klockan är 19.40 och jag har just landat i kökssoffan efter dagens sista hundpromenad. Nu är jag helt slut. Inga fler promenader idag. Kanske bara en kort kvällsrunda Under 3 timmar och 45 minuter har jag gått hundpromenader idag. Nej, fel för Kevin fick en cykelrunda. Så jag har faktiskt inte gått hela tiden. Och valppromenaderna blir ju korta och långsamma. Träffar hundar och folk att hälsa på. På ett ställe kom en liten kille tultande. Han kaske var runt året, lite drygt. Grabben verkade helt orädd och närmade sig valparna. Dom tittade bara nyfiket på honom och nosade på hans framsträckta händer. Grabbens mamma berättade att han älskade hundar. Trots att har skrek av lycka när dom slickade på hans händer, så verkade båda valparna helt faschinerade, Ingen av dom visade minsta tveksamhet, trots hans ganska ovanliga kroppsspråk. Kul att se hur barn och valpar verkligen fann varandra. Och väldigt nyttig träning för valparna. Men det tar tid att ha hund. Och så slarvar man med maten. Hundarna är viktigare, äta kan man göra sedan. När?

Vilket osökt fick mig att tänka på våra nya studenter. Curlingtiden verkar ha tagit slut! Flera kollegor har kommit förbi och berömt de nya. Artiga och trevliga är dom tydligen över lag. Det är vi inte vana vid minsann. MEN, något klickar lite oroande. Många är väldigt kraftiga, särskilt tjejerna. Trots allt kackel om hur ofta dom tränar. Man undrar lite VAD dom tränar då. Nu ska man inte generallisera. Man ska inte heller prata illa om någon. Inte heller kasta sten i glashus, jag är ju lite överviktig själv. Men det är lite skillnad på en 60+ kärring och unga 18-åriga flickor. En tjej på ca +100 hade självförtroende så att det räckte. Den donnan hade superkorta jeansshorts, svarta tights, rosa (väldigt åtsittande) top och knähöga röda gummidtövlar!! Jösses, säger jag bara. Ingen självkritik där inte...

Ett alltid aktuellt citat:

Att det är val om ett par veckor har kanske inte undgått någon. Men under min morgonpromenad med Kevin och Bonnie funderade jag på "vad vill dom egentligen?". Förr, på 60-70-talet då var ju politiken lite roligare. Partiledarna var karaktärer, med dialekt och humor. Inte sådana där "main-stream- fjantar" som dagens partiledare är. Nu är dom ju så mediefixade att alla ser likadana ut och låter likadant. Det var roligare att lyssna på politik förr, när partierna stod för något eget. Så under frukosten slog jag upp laptopen och loggade in på alla riksdagspartiernas hemsidor, för att se var dom egentligen har för politik. Vad står dom för - egentligen. Det mest påfallande var att alla, med ett undantag, har riktigt urdåliga hemsidor! Man kan ju tycka att om man lägger åtskilliga miljone4r kronor på en valkampanj, så kunde man be någon att fixa till en snygg hemsida. Det framkommer inte alls vad partierna står för. Ibland hänvisas man till en filmsnutt, på en annan sida får man leta för att hitta partiets politik. Men många har samma frågor på tapeten faktiskt. Det är skolan, arbetslöheten/arbetskassan och ekonomin. Det parti som skiljer sig lite är SD, som har en ganska bra hemsida och faktiskt inte bara tokiga idéer. Deras främlingfientlighet syns ingenstans. Man säger bara att vi måste ta hand om de invandrare vi tagit emot (och det är ju riktigt!)  I övrigt skiljer dom sig inte så mycket, så jag kan förstå att dom får röster. Men dom ska inte få min röst i år heller. Jag har inte ändrat uppfattning efter min hgenomgång, utan kommer att rösta som jag tänkte innan valrörelsen gick igång. För vallöften är inga riktiga löften!

På bussen i morse lärde jag mig något. En ung kille berättade för sina kamrater om årets längd. Ett år består av 356 dagar + 6 timmar. OK?! Och för varje år läggs det på 6 timmar (6->12->18->24). Det är därför vi får en dag extra en skottdag när det gått 4 år (24 timmar) Ha, det visste inte jag. Eller så visste jag det, men hade glömt. Ni ser, man kan lära sig saker på bussen, bara genom att "tjuvlyssna".

Två små som busar i trädgården.

Det blev en riktig skitdag, i mångt och mycket. Började med huvudvärk, Ipren och lite extra sovmorgon. Men det gick inte så värst bra efter det heller. Skulle städa lite inför att besök och då ger svabben upp. Ni som har hundar vet hur beroende man är av sin svabb. Speciellt med valpar i huset. Åkte en snabb tur till affären för ny svabb. Som naturligtvis inte passar, när jag kommer hem. Varför är det med svabbar som med mobiltelefoner, att man ändrar någon liten del så att den gamla och nya delen inte passa ihop. Suck! Så det fick vara halvstädat och en ursäkt till gästerna. Gästerna som var Suddens nya familj. Det hade ju varit bra att göra ett gott intryck, men det fick han göra själv. För resten av familjen visade sig verkligen inte från sin bästa sida. Kevin överfötll gästerna i soffan och Zizi ska vi inte prata om. Hon försökte på vanligt ryskt manér att sno kakor från faten och bara uppträda allmänt störigt. Men Sudden imponerade och ska få flytta till sin nya familj om några veckor. Det blir jättebra för honom. Han kommer att få det toppen, hos sin nya supertrevliga familj. Och sedan kom regnet, så någon målning var inte aktuellt. Men det kommer väl fler dagar. Ska försöka krya på mig lite under helgen, för jag måste vara "fit for fight" på måndag morgon när det kommer flera hundra nya studenter till Campus.

Jag har fått en ny granne. Ung snygg kille med grov guldkedja om halsen. Det blir nog bra, snygga killar är aldrig fel!. Hellre unga snygga killar än barnfamiljer. Usch, hur lät det där? Men igår på kvällsrundan möter jag ett litet gäng små barn 2-4 år kanske som lekte på gångbanan, högljutt gapande och skrikande. Ok, tänker ni, varför var det så konstigt? Ja, för klockan var nästan 21.30 och i min värld borde så små barn nog borde vara hemma och sova och inte vara ute ensamma och leka. Tidigare hade dom lekt ensamma på vändplatsen och jag sa till dom att gå hem och inte leka där. Farligt lekplats! Att sedan träffa dom igen så sent gjorde mig irriterad. Mest på att dom vrålar och skriker hela tiden. Skillnad på kulturer kanske, men i alla fall.... Barn behöver väl sova, eller har jag fel. Nej, jag är absolut inte emot invandrande familjer i vårt land och den här familjen är väldigt trevliga. Även om vi kanske har olika syn på barnuppfostran.  Man ska vara medveten om att vi alla härstammar från invandrare i någon form. Det var visserligen 12.000 år sedan de första bosättarna (invandrarna) kom till våra delar (Skåne/Blekinge/Småland). Men sedan dess har det kommit åtskilliga invandrande familjer till vårt karga klimat. Vi som bor här kan inte förställa oss hur det är att behöva fly från sitt land, sin familj, sina barn. Trots att vi dagligen ser på TVn hur förfärliga förhållanden många lever under. Vi måste erbjuda vår hjälp för att vi kan. För att vi har ett land där det är tryggt att bo.

Man kan förtidsrösta på mitt jobb. Bara att ta med sig röstkortet när man åker till jobbet. Nej, jag ska inte rösta på SD!! Det finns andra, bättre alternativ. 

Jag samlar på vykort. Så hittade jag en roligt mobil som man kan använda som "vykortshållare". Sitter nu på mitt jobb. Kul att sätta upp vykort från när och fjärran. Snälla lärare och studenter ser till att mobilen alltid är fylld. Kreta, Amsterdam, London, Seattle, Kroatien och Jordanien är bara några destinationer som kommit i sommar.

Vilken underbar dag vi haft idag!! Det började med en tidig morgonrunda. Himlen var orange, när solen precis hävde sig upp över kanten. På fälten låg en magisk dimma och det var SÅ vackert! Jag släppte Kevin och Bonnie på fältet och hoppades att det inte skulle gömma sig en kanin inne i dimman. För nu var hundarna borta. Ibland dök dom fram ur dimman och kollade att jag var med och så "poff" så var dom borta igen. Jag bara njöt!. Lite kyligt för min smak, men så vackert. Så hem och byta hundgäng. Det blev en kort promenad runt kvarteret med dom som inte ska gå så långt. Dom fick skutta lite på fältet på lunchen istället. Nu gäller det att njuta av varje fin dag, innan hösten slår till på allvar. Brrr, vill inte tänka på det ännu.

"Skitmycket" på jobbet, om uttrycket tillåts. Alla är stressade inför anstormningen av studenter på måndag. Lärarna förbereder nya kurser och planerar sina lektioner. Som administratör ser jag till att alla lärare och studenter får tillgång till alla databaser som behövs för deras verksamhet. Samt ser till att det finns scheman och kursplaner uppladdade, där dom ska vara. Det behövs listor på alla nya studenter, så att vi kan ropa upp dom. Biblioteket på Campus behöver få de senaste ändringarna, så att dom kan beställa hem böcker som studneterna kan låna. Kursböcker är dyrt, så många lånar på vårt bibliotek istället för att köpa nya. Det verkar som om jobbdatorn får gå varm i helgen. Mellan varven får det väl bli lite målning. Måste väl bli klar med planken, antar jag. Om det är fint väder så är det ju trevligt att stå ute och måla lite. Vi får väl se vad det blir. Lite extra städning behövs alltid, när man har valpar hemma och om jag hinner blir det nog lite trimning. Jag är inte så fanatisk när det inte är utställningar inplanerade. Då får det bara bli lite underhållstrim. Underhåller trimningen regelbundet, så att pälsen inte växer sig för lång. Då får man ju börja om från början igen och det orkar inte jag. Så lite och ofta är min melodi.

När valpar kommer i tandömsningsperioden vid 4-6 månader så ska man vara försiktig med deras öron. Speciellt terrier. VArför vet jag inte riktigt, men öronen är känliga då och kan lätt resa sig upp under perioder. Det gäller att låta öronen vara i alla lägen och när valpen bytt alla tänder så brukar öronen sitta på rätt plats igen. Suddens öron ser roliga ut ibland. Ett har lyft lite och ett ligger lite tungt ned mot kinden. Så nästa dag kan båda vara lite lätta och nästan stå rätt upp om det blåser lite. För att en tredje dag se helt korrekta ut. Sådär håller det ofta på. Inte så mycket att bry sig om men inte hålla på och pilla med öronen eller klia på dom just nu. Sudden vet att det finns andra mysiga ställen. Fram på bröstkorgen och vid revbenen, men allra bäst alldeles framför svansen. Då kråmar han sig och nyps lite, för det är så mysigt att bli kliad där. Hans mamma har precis börjar löpa och hon doftar gott, tycker han. Men hon har samtidigt fått ett "jäkla" humör. Han har lite svårt att förstå att hon bara snäser och fräser, så han håller sig till Zizi. Zizi kom ju som en bortskämd böna och trodde att hon kunde göra som hon ville. Nej, det går ju inte i vårt hus, så då kan man ju terrorisera sin "lillebror" istället. Inte lätt att vara liten Sudd alla gånger. Men dom är inte dumma mot honom, bara leker. Zizi älskar att springa. I trädgården springer hon runt runt runt och Sudden försöker hänga på. Så vänder Zizi   , hoppar över Sudden och är strax försvunnen åt ett annat håll. Dom verkar ha roligt ihop.