En sådan härlig dag, på ett sätt. Såg ni den idag? Den ständigt frånvarande solen menar jag. Den lyste över Helsingborg hela dagen. Ljuvligt! Genast mår man bättre. Och med vårt varma väder i söder så är det toppen. För hur ofta får har vi haft 10C den 25 november?

Hundarna fick rasa runt lösa på ängen. Dom älskar det! Full fart åt ena hållet och så full fart åt andra hållet. Inkallningar med godis ingår alltid. Dom vänder nästan i luften. Bra att träna på det, för rätt som det är kommer en kanin eller en katt. Då är det bra att ha pli på sina jyckar. Ja, nu ska det erkännas att jag inte vet om dom skulle komma på inkallning om det kom en katt. För det har inte dykt upp något. Men det är ju därför man tränar hundarna. Det är i alla fall större chans att dom stannar om man tränar. Nu börjar det bli mycket som ska tränas. Zizi måste träna på allt hon lär sig på valpkursen. Samt att alla får träna på att stå och gå ordentlig. Jaja, det är inte alls så enkelt. Idag dök det upp en 'tanta' med en ilket skällande (klippt dvärghund förstås! Fördomar, jag..?) från ingenstans just som Kevin och jag tränade på att stå kvar. Det var väl den där idioten som skällde på mig på busshållplatsen förra veckan. Nu for den igång och vrålade så fort den såg oss. Det gick ju inte att få Kevin att stå still då. Hundrackar'n stod två meter framför honom, så vi kunde inte gå iväg heller. Vi stod bara kvar och till slut gick hon iväg med sin otrevliga hund. Och vi kunde gå vidare på vär promenad.

Kul med allt julpynt i fönstren. Jo här börjar man julpynta en vecka innan 1:a advent. Det beror på att fiskeläget Råå har sin skyltsöndag en vecka tidigare. För att inte krocka med den traditionella i Helsingborg. Därför kör många familjer med "Råå-tid" och pyntar i fönstren redan nu. Det är kul att gå på kvällspromenad sedan och kika och se hur folk har det. Kanske fina julgardiner eller en fin ljusstake.

Dagens bild tog jag i Lund igår. Ett vackert dekoretat skyltfönster, med staden som reflekteras i rutan

Hundar badade, hundar trimmade och alla klor filade. Zizi har så sträv päls att hon är helt torr när hon skakat av sig efter duschen. Fast hon fick bli lite fönad ändå. För att träna på det och för att få benhåren helt torra. Med så sträv päls behöver man lite balsam. Annars är risk att håren bryts av. Så jag har lite balsam i benhår och skägg/lugg. Härligt med rena och väldoftande hundar.

Bonnie är så sur på Zizi och försitter inga chanser att nypa till henne. Anledningen är att Zizi slutat löpa och nu behöver sättas på plats i hierarkin igen. Bonnie vill åter bli husets hundchef igen. Zizi tar det med ro, hon har full respekt för Bonnie. Så det hela är mer ett spel för galleriet.

Jag hörde på TV att vi bara haft 2 timmar sol i november. Så man uppmanades att försöka vara ute mitt på dagen. Tänk vilken tur vi har, vi som är hundägare. För vi får vara ute flera gånger om dagen.

De flesta av oss i alla fall. Men jag blir förvånad över hur många som lämnar sin hund hela dagen. Flera av mina arbetskollegor gör det. Trots att jag försöker säga att det inte är ok att lämna hunden hela dagen. Men varje gång får man höra dena bortförklaringen efter den andra. 'Hunden är gammal' eller 'hunden sover ändå', eller värst är 'hunden är van vid att vara ensam'. Vidrigt!

Hundar är flockdjur. De mår inte bra om de är ensamma utan behöver träffa både människor och andra hundar. Det är viktigt att dom aktiveras flera timmar om dagen. Det är inte ok att låta hunden att vara ensam under en hel dag och inte bli rastad eller på annat sätt aktiverad förrän fram mot kvällen.

Det får bli en härlig strandbild idag också. Måste bara få njuta av vackra blåa hav när det är så grått här hemma.

Nationella nyheter på TV/radio börjar bli som Facebook. Man måste berätta en massa onödig information. För vem bryr sig om Zlatan spelade när hans franska lag spelade sin senaste match? Det måste ju inte alla behöva veta. Facebook är ju sanslöst när det gäller onödig information. Vi klagar på att ungdomar är själviska. Jo det är dom säkert. Men vuxna är minst lika själviska, när det gäller sociala medier. Om du har Facebook så kolla i dina 20 senaste inlägg, hur många som faktiskt var intressanta. Säkert bara en en eller två.

En arbetskollega har just kommit hem från två veckors semester i Malaysia. Långa vita sandstränder, bungalows på styltor i vattnet, kristallklart 30-gradigt vatten och en riktigt härlig drömsemester. När man hör det så infinner sig en längran söder ut. Jag skulle lätt kunna flytta söderut såhär års. Eftersom jag inte heller är speciellt jultraditionell av mig skulle jag kunna tillbringa julen vid Medelhavet. Ja, det får jag nog planera in nästa år.

Jag berättade om en bil jag skulle åka och titra på hos en arbetskollegas ex, En Volvo kombi som bara gått ca 4000 mil, men som stått oanvänd länge. Nu fick jag besked att bilen precis sålts till en polack för 3000:-. Polacken skulle exportera den och sälja den i Polen. Suck! Det finns ingen rättvisa. Bara att leta vidare,

Dagens foto är en längtan aefter semester. För visst ser det magiskt ut med sitt klara vatten. Alla kan ju inte åka till Malaysia, men vi kan njuta av foton därifrån.

Nu har Kevin och Zizi somnat i var sin korg i hallen, medan Bonnie och jag sitter i kökssoffan. Vi har en ledig dag. En resa blev uppskjuten, men jag behöll min semesterdag. Skönt med en ledig dag ibland. Så förtst lite sovmorgon och långpromenader med hundarna.

Sedan tog Zizi och jag bussen in till Helsingborg. Där har vi vandrat runt på gatorna och fönstershoppat. Jo, vi har var inne på ett par ställen, där jag vet att det är ok att ha hund. Bl.a på Lakritsbutiken, där vi handlade lite mysigt godis. Och så var vi inne på Granit, som jag tycker har en del kul saker. En del nya butiker i stan hade det kommit, sedan jag var där senast. Nu höll man som bäst på att julpynta och hänga upp girlanger mellan husen och på träden. Det blir så fint. Helsingborgs stad är väldsigt bra på att pynta stadens gator och torg, året om faktiskt. Det är fint till jul, under januari är det machaller i Stadsparken och till påsk blir det påskris och sedan kommer det upp stora fat med blommor på våren och ...ja, ni fattar. Det är lite trevligt att staden bjuder på lite färgprakt året om. Bjuder och bjuder, det är vi som bor här säkert med och betalar. Men det gör gärna jag.

Nu har Zizi åkt buss så mycket att det inte bekymrar henne ett dugg och inte att gå på stan heller. Men mötande hundar aktar hon sig för. Tills vi mötte en lika gammal terriervalp (annan ras) Den tyckte hon var lite kul, för han var stilla och nosade lugnt och fint, som en riktig gentleman. Efteratt ha promenerat  någon timme köpte vi med oss en Thai-box från ett Wokställe och tog bussen hem. Nu har alla ätit lunch och jag måste erkänna att det skulle vara mysigt med tupplur nu. Men det är nog bäst att ta tag i dagen. Någon hund ska jag väl hinna trimma innan det blir mörkt. Hoppas att det blir lite sol under helgen. Det har varit grått så länge nu att man glömt hur solen ser ut.

Ha en trevlig helg alla bloggläsare!

Jag kör en reprisbild igen! Eftersom Bonnie just nu ligger precis likadant i kökssoffan som på den här bilden.

Ibland blir det lite ebb i hjärnan och det finns inte just något att blogga om. Det har ju inte hindrat mig förut, tänker ni. Nej, så kan ju vara, att man bara bladdrar på ändå. Men nu tycker jag att allt bara har rullat på och inget särskilt händer.

Igår hände konstiga saker med bussarna. På morgonbussen krånglade dörrarna, så vi höll på att aldrig komma iväg från hållplatsen. På lunchen var bussen 20 min försenad efter att ha stått i kö efter en olycka. Det gjorde att jag kom försent till ett möte på jobbet. Och på kvällsbussen fick vi göra en riktig utflykt, efter en olycka utmed vår färdväg. Så bussen fick köra tillbaks och runt ett annat håll. Det tog en dryg halvtimme extra hem. Ja, det är väl vad som händer i mitt liv.

Har ni också märkt att mailboxen ofta fylls av konstiga s.k spam? Dom är rätt kluriga en del. Jag öppnar inte när det står att det är från Telia och "...du får pengar i retur..". För det skulle ju inte Telia skicka ut. Eller "...pris för du har deltagit i vår undersökning...", från ICA. Nej, öppnas inte. I maj/juni kommer ofta mail som sägs vara från Skatteverket, där den talar om att man får tillbaks på skatten. Nej, det skulle ju Skatteverket aldrig skicka ut. Man får tänka lite logiskt. Om man läser på ärenderaden och sedan bara öppnar de mail verkar rimliga och som kommer från kända personer eller företag. För spam kan vara behäftade med virus som kan förstöra din dator. Men jag kan förstå att folk blir lurade.

Lite utställningsplanering hade varit kul nu. Har inte ställt ut en enda gång i år, av olika orsaker. Men har fortfarande inte fått Zizis registreringsbevis. Så hon kan inte börja tävla ännu på ett tag.

Att det ska ta en sådan tid! Hon är snart 9 månader och jag sa till uppfödaren att registrera henne när hon var 4 veckor gammal. Just för att det skulle ta sådan tid. Men nu har det väl gått över förväntan.

Bara att vänta, för det är ju inte mycket att göra åt. Och inte så mycket att åka på så här års heller. Så vi väntar kanske lite till.

Tanken var att jag skulle åka ned och hälsa på valpen Oscar i Berlin nu till helgen. Men av olika orsaker blir den resan inte av. Lite trist för det hade varit kul, men det får bli en annan gång.

Förra året var jag nere och gick bl.a runt i slottsparken i Potsdam. Jag är lite slottstokig och älskade verkligen Potsdam. Nu har jag en sådan tur att Oscars husse faktiskt är guide i slottsparken. Så det får bli en guidad tur nästa gång.

Bilder från mitt besök där förra året. Det finns 7 slott i parken. Här är fr.v Nya slottet, Sansouci och Kinapaviljongen

Jag har ju ofta sagt att jag älskar hanhundar. Det gör jag verkligen och har haft många under årens lopp. De har en annan inställning till livet och en attityd som jag gillar. Men inte alltid. För när det finns löptik i närheten så slutar deras hjärna helt att fungera. Tror att den kanske flyttar ned i underlivet just då. För man tappar liksom all kontakt. Kevin som normalt är en trevlig och gosig kille har nu helt tappat all sans. Han har glömt vad han heter och kommer inte på inkallning. Inte värt att släppa honom just nu. Ute ska han bara nosa på alla stolpar och pinka revir. Men det får han ju inte i min värld, så han får gå långa promenader för att få bli av med lite energi istället. Han är inte kontaktbar inne heller, har bara ögon för Zizi. Och eftersom han får tillbringa en del tid i komposthage, så ägnar han sig mest åt att komma åt Zizi, resten av tiden till att rida på en kudde. Ja, man kan tycka vad man vill om det, men han gör i alla fall av med en del överskottsenergi. Och billiga kuddar kan man ju lätt slänga sedan. Eftersom inte Kevin kan förnöja damerna så leker Bonnie och Zizi lite egna lekar. Ja jösses, det liknar mest "lustiga huset" hemma hos oss för tillfället, men är ju tack och lov över om några dagar. Så hoppas jag att allt återgår till normalt igen. Tills nästa tik kommer i löp. Då börjas det om igen.

På en av kvällsrundorna höll jag på att krocka med en mörkt klädd man på en cykel utan ljus. Hade han inte pratat högt, så han jag nog gått rätt in i cykeln. Jag röt åt honom att sätta på ljuset på cykeln,. Han svarade att han hade ljus på - ja, bak satt en liten röd lampa. (Suck!) Då ser jag att han har ett barn i barnstol bak. Idiot, att vara så ansvarslös med ett litet barn på cykeln. När jag gått två rundor (= ca 1 timme) och var inne på sista rundan, så mötte jag min kompis Bodil med sina Goldens. Det var tevligt att få sällskap på en runda. Det blir ju lite ensamt att gå. Oftast lyssnar jag på en ljudbook under promenaderna. Men jag är rätt less på att gå dessa eviga promenader. 1,5 timme på morgonen, 1 timme på lunchen, minst 1,5 på kvällen och ytterligare ca 15-20 min per hund innan vi lägger oss.

I går hade vi besök av en ergonom på mitt jobb. Hon kom från Företagshälsovården och ser till att personalen mår bra. Hon ser till att man har en bra arbetsmiljö, stolen rätt inställd, datorskärmen på rätt höjd, lagom ljus på arbetsplatsen o.s.v Hon frågade hur jag har det i övrigt, rör jag på mig? Hon bara tittade på mig när jag sa att jag ängnar ca 4,5 timme varje dag åt att promenera med mina hundar. "Så bra!", sa hon till slut och såg ut som om hon inte tyckte att jag var helt normal.

Nej, det har jag faktiskt också funderat på. Det går väl an nu, när vi fortfarande har 13C varmt och bra väder. Men hur kul blir det sedan. när kylan och snöstormarna kommer? Ibland längtar jag efter en plyschhund, som inte behöver gå ut.  Men den skulle kanske inte vara lika gosig att ha. En hund kanske räcker? Ja säkert, men inte lika roligt om man vill tävla. Och ska man ha uppfödning så behöver man tänka framåt och kanske ha någon "påläggskalv". Då blir det lätt för många, även om man egentligen inte vill ha det så.

Den här helgen förra året, var Kevin och jag på utställning i Berlin. Så här såg det ut då. Han fick då sin sista merit och blev DECH.

Svaret på frågan är: Förmodligen inte! Det är alldeles för många som tror att dom syns, fast dom inte har en enda liten reflex. Varje kväll "bråkar" jag med folk om att dom behöver har reflexväst eller ljus för att synas. Men varje gång ska denna någon "försvara sig" och komma med en massa löjliga undanflykter. Det finns inga försvar, bara dumhet. Det är väl bara att tända ljuset på cykeln, sätta en blinkande lampa på hunden och en reflexväst på matte/husse. Hur svårt ska det vara? Det finns ingen belysning som är tillräckligt bra kvällstid, så det är bara att inse. Vi behöver lysa upp oss för att synas. Flera kvällar har jag stoppat cyklister som bara dykt upp ur mörkret. Helt livsfarliga. Nu har jag inga hundar i Flexikoppel, men hur lätt skulle det inte vara att hundägaren går på en sida och hunden på den andra. En mörklagd cyklist dyker upp och ser inte kopplet för hundägare och hund är lika mörka. Pang! Det kan gå väldigt illa, både för cyklisten och hunden. SÅ ut nu och handla ljus och reflexväst. Jag har ett ljus på mina hundar som heter B'seen, en liten tub som man sätter i kopplets knäppning. När man vrider på den blinkar den med ett bra sken. Jag har satt en i jackans blixlås också, så kan jag också blinka. Jag köpte mina på Satchmo's webbsida, men finns säkert på andra ställen.

Det är inte lätt att vara liten hundtjej och löpa för första gången. Lilla Zizi är så uppvaktad av Kevin, som är KÄR. Nej, dom hålls så klart åtskilda under de mesta aktuella dagarna.  Bonnie hatar Zizi eftersom hon är hög i rang nu när hon löper. Vem kan vara högre i rang än JAG, tänker Bonnie och jagar Zizi genom hallen. I går natt sov Zizi på min huvudkudde, med nosen mot min hals. Snacka om närkontakt. Men i natt fick hon sova i köket och så satte jag en grind i dörrhålet till sovrummet. Det tog nog en 4-5 tillsägelser innan Kevin gick och lade sig. Så drömde jag sådana mardrömmar att jag vaknade flera gånger. Det var lite otäckt. Drömde att Jorden kantrade efter en meteoritkrock och att vi alla hade svårt att hålla oss kvar när allt lutade. Det var en väldigt skrämmande dröm, som säkert skulle göra sig bra på film. Så småningom lugnade sig alla hundar och drömmarna slutade att störa.

Träffade en hundkompis på bussen i morse. Hon var pigg och pratade på. Själv var jag trött och halvsov fortfarande. Men kunde mest lyssna. Hon berättade om en massa aktriviteter inom hennes ras Golden retriever. Det är ju en vanlig ras och då är det lättare att arrangera saker. Det var uppfödarcirklar, promenader, lydnadsträningar, agility och allt vad det var. Måste vara jobbigt om man ska vara lite aktiv och hänga med på alla aktiviteter.

Ni som är medlemmar i Svenska Kennelklubben får tidningen Hundsport i brevlådan. I slutet av tidningen finns små teckande kåserier av Hans Lindström. Han är ägare till den svarta Lakeland terriern Primus. I detta numret beskrev han på ett väldigt roligt sätt Primus som unghund. Vet inte om det gjorde så värst bra reklam för rasen, haha. För vem vill ha en hund som uppför sig som Primus. Men dom är ju precis såhär tokiga!!  Och jag kan ju känna igen en hel del från Primus' pappa Kevin och farfar Stanley. Nu vet jag inte om Kevin vill vara pappa till Primus längre, efter att ha suttit bredvid mig i soffan, när jag läste artikeln. Han såg mest förnärmad ut när jag skrattade hejdlöst år Primus alla roliga hyss. Men jag kommer ihåg att Kevin själv gjorde precis samma bus som liten. Och att bära på  igelkottar är en tradition i vår familj. Den traditionen instiftades av Primus' farfar Stanley och har sedan gått i arv. Primus har det i alla fall väldigt bra och har en mycket förstående familj. Nu har dom en lång erfarenhet av hundar och terriers i synnerhet. Det kanske kan vara en fördel. Men jag kan ju se att även Zizi, som inte är direkt släkt med Primus, också har en hel del av samma hyss för sig. Visst är det en underbar ras vi har!!

En magisk bild, från en av våra promenader i utkanten av Bårslöv.

Ibland undrar jag över folks värderingar. Hur man värderar ting och pengar. På bussen hem igår sitter två tonårsgrabbar och diskuterar högtalare till en musikanläggning. En av killarna ska köpa nya högtalare till sin anläggning. Jag uppfattar att det bara är själva högtalarna. De högtalare han har valt ut kostar 20.000:- (!!) Jag reagerade direkt, men det gjorde inte kompisen. Det verkade som om det var helt normalt att en 16-17 åring har 20.000:- över, att köpa högtalare för. Men han kanske är väldigt ambitiös och jobbar extra varje helg för att få råd till just det här. Vi får hoppas att det är så. En väninnas son jobbar extra för att få råd till körkort, det är också duktigt. Det handlar om ungefär samma summa som högtalarna. För mig låter körkort lite mer långsiktigt.

Idag har jag varit oförlåtligt lat. Det blev inte många knop, trots att vi startade med Kevin och Zizis morgonrunda 05.30 Sedan har dom gått några turer en och en. Lite trimning blev det och kloklippning, men inte just så mycket mer.

Väldigt få möten med andra hundar idag och bara snälla hundar. Tänk att man ska behöva bry sig om det på varje promenad. Ja, tyvärr är det ett måste.

I går eftermiddag stod jag vid busshållplatsen, ensam. Ingen trafik där, det är bara bussen som kommer på bussgatan. Ett par med en klippt dvärghund kommer på gångbanan som passerar över bussgatan. Just när dom passerar ca 10 meter från mig, får hunden ett infall. Han kastar sig fram i sitt Flexi-koppel och stormskäller på mig. Ägarna tittar bara och säger ingenting till hunden. Vad är det för ansvarslösa hundägare? Tänk om det varit ett barn som stått vid hållplatsen? Någon jä...a ordning kan man väl ha på jycken. Så ni förstår vad det är för bortskämda byrackor vi möter om dagarna. Tur att inte Zizi var med. Hon hade blivit skiträdd. Men vi har mött den hunden förut på promenad. Trodde bara inte att den gjorde utfall mot människor också. Sådana människor borde inte ha hund! Gör den så där nästa gång ska skrämma den ordentligt! Nej, hunden blir säkert inte bättre av det, den är säkert redan osäker, därav sina utfall. Men det skulle kännas bra och ägaren kanske reagerar på det, om inget annat. Visserligen blir jag säkert osams med dom, men det kan det vara värt.
Det är den tredje hunden i Bårslöv som gör utfall mot mig. Alla har varit små klippta dvärghundar. Hahha, nej jag har väl inga fördomar...?! 

En syster till Kevin som också bor här i Bårslöv blev överfallen och biten av en vit herdehund (så kallad vit schäfer) som kom farande lös. Nu gick det bra, för att Sally stod still. Men Kevin hade nog inte stått still. Vad hade hänt då?

Så det händer saker i vår lilla "håla".
När jag flyttade hit för 10 år sedan fanns nästan inga hundar i vårt område. Nu finns det hundar i vart och varannat radhus. Den ena värre än den andra. Oh, vad jag längtar ut till en liten stuga på landet!!!!

Bonnie sover middag i kökssoffan