Ja, det vore ju synd att klaga när det går så bra.

Har varit på utställning i Tvååker i 2 dagar. Tvååker är en trevlig utställning, alltid välordnad och med proffsiga funktionärer.  Mycket att titta på många montrar med allehanda hundprylar förstås.
Att sedan resultaten är perfekta gör ju inte det hela sämre.
Men att gå upp klockan 04.00 för att köra de ca 15 milen till Tvååker, kändes segt. Men med resultatet i hand kändes det bättre. Sent hemma och snart upp igen för att köra tillbaks en gång till. DÅ kändes det inte alls lika angeläget. Men även denna gång ett resultat som gjorde hemresan lätt.

Träffade många bekanta, det gör man ju ofta så här års. Man sammanstrålar från Sveriges alla hörn på olika utställningar och det är så trevligt att träffa alla, både inom den egna rasen och andra.

Själv stod jag med mitt utställningstält mitt i ett gäng Amerikanska Staffordshire Bullterriers, sk. Am Staff. Det är intressant att bara "lyssna" på hur diskussionerna går i en annan ras. Stämningen var i alla fall god runt ringen. Många hamnade mer eller mindre i mitt tält, vilket jag kan tycka är lite konstigt. Man frågar kanske först. Av någon anledning verkade halva tikskaran i rasen löpa och det var just dom, löptikarna, som hamnade hos oss av någon anledning. Och mina "killar", Stanley och Rufus var inte så glada över deras besök i tältet.

Det som däremot alltid är välkommet är några besökare som är intresserade av rasen, och det är alltid lika trevligt. För skall man skaffa en ny ras är det ett utmärkt tillfälle att besöka en utställning. Tyvärr är vår ras ofta sparsamt representerad, så det gäller att passa på.

Nu blir det ett kortare utställningsuppehåll för oss, det känns som om det räcker just nu. Men vi kommer snart ut igen.

Nu skall jag åka ned till stranden och bada. Någon snäll hund får nog följa med.

   Nu under utställningssäsongen går mycket tid åt att trimma egna och andras hundar. Nej, jag är inte alls proffs, utan fortfarande glad amatör, som trimmar under kvällar och lediga helger. Därför hinner jag inte alltid hjälpa alla, speciellt inte när jag har valpar. Så det händer att jag ibland ber hundägare att vända sig till ett trimproffs för att hålla igång pälsarna under tiden. Jag brukar rekommendera personer som trimmar som profession och som jag vet har terrier som specialitet. Men nu börjar jag undra... Vid ett par tillfällen har jag nu fått tillbaks trimhundar som varit hos "proffs". Och jag blir ganska chockad. Det är slarvigt och illa gjort, någon gång helt otypisk trimning för rasen. Varför säger man att man kan trimma lakelandterrier om man inte kan det. Har flera gånger fått "rätta till" felaktiga trimningar som "proffsen" gjort. Skall jag behöva det?

Idag har hundarna och jag bara haft en lugn och skön dag i solen. Frammåt kvällen åkte vi ned till stranden. Stanley trodde inte att det var sant! Inte för att vi åkte och badade, utan för att vi åkte hemifrån när han skulle ha sin mat. Hans mage vill ha mat på bestämda tider, och om han inte får det börjar han gnissla och gnälla. Nu var klockan en timme senare, han hade fortfarande inte fått mat och nu skulle man åka i bilen!!! Han blev lite "kinkig" direkt. Väl framme vid stranden kunde jag snabbt konstatera att vi var alldeles för tidiga, det var fortfarande mycket folk kvar. Och tanken att ta med 3 hunmdar till stranden var kanske inte heller så väl genomtänkt. Vi hann väl precis ned på stranden när Stanley satte sig och gjorde en stor hög. Jag hade påsar med, så det löste sig, men Shirley trasslade in sig i kopplen under tiden. Så gick vi kanske 10 meter, så skulle Shirley sätta sig, Suck! Med väl intrasslade koppel, två bajspåsar och en ivrigt studsande Shirley nådde vi fram till den delen av stranden som är hundarnas. Där var redan fullt med hundar och det gällde att hitta en lite ledig yta. Alla har ju sina hundar lösa. Jana och Shirley skulle direkt i vattnet, medan Stanley var lite tveksam. Snart stod jag i vattnetbrynet omringad av trassliga koppel och plaskande hundar. Men Stanley ville hem till maten och stretade tillbaks till stranden, medan Jana ville simma och Shirley höll på att drunkna -totalt kaos. Men jag hade en tenniboll med, som jag slängde ut en bit och lät Jana simma ut och hämta. Då höll jag igång henne. Då kom 2  små flickor och vill klappa hundarna. Dom var så trevliga och kastade bollen ut i vattnet till Jana och höll i Stanley på stranden. Toppen, så kunde jag ägna mig åt Shirley. Men hon ville inte vara med mig, hon ville ut till Jana och ta bollen. Hon fnös och fräste, med vatten i öron och nos, men hon skulle ut djupare. Stranden är väldigt långgrund, men en liten lakelandvalp kanske måste simma efter 10 meter.  Shirley dök som en säl och det var tur att hon var i koppel. Nästa gång skall jag åka med en hund i taget. Det är roligare både för dom och mig. Sedan tror jag inte att havsbad är bra för utställningspälsar, så vi skall ta det lite lugnt. Dom fick duscha ordentligt när dom kom hem, så att det inte sitte kvar sand och tångrester i pälsen. Det var ett pipande och gnisslande från Stanly hela hemresan. Vi stannande till hos jordgubbsbonden utmed vägen och köpte en liter. Så nu har det blivit lite kaffe, och glass med jordgubbar. En utmärkt avslutning på en härlig dag i solen!

   HOT HOT...

Jag brukar inte klaga på värmen, men den här gången blev det FÖR mycket. Åkte upp till Borås igår för att ställa ut och hälsa på Birgitta och Wilda. Det var en varm och jobbig resa med mycket trafik, men fram kom vi. Till en underbar gård vid "the end of the road". En riktigt drömställe! Hundarna kunde springa lösa på stora gräsytor. Stanley trodde inte det var sant, som han sprang och sprang... Wilda tyckte att det var kul att träffa pappa Stanley och kompisen Shirley igen. Ungdomarna lekte och hade jättekul. Efter en god middag blev det natti, var ju lite trött efter resan.

Tidigt uppe och det var så härligt att släppa ut hundarna på den stora gräsmattan. Gick en morgonpromenad i morgonsolen, med hundarna lösa. Försökte åka så att vi skulle vara på utställningen tidigt. Men när vi väl kom fram, så var det många som redan kommit. Det fanns inte någon plats att sätta upp tält, för bästa platserna var redan tagna. Hade ett nytt tält, som inte var helt enkelt att få upp. Hur svårt kunde det vara..?  Som vi skrattade Birgitta och jag. Och säkert alla som satt runt omkring och såg "tanterna" slita med pinnar åt alla håll och tältduken som levde sitt eget liv... Men efter lite tips från en tältgranne klarade vi ut det. Men värmen var hemsk, redan tidigt. Snart kom solen fram över träden och lagom till hundarna skulle in i ringen var det nästan olidligt. Hundarna mådde dåligt, jag mådde dåligt. Men vi klarade oss igenom bedömningen med utmärkt resultat, eller vad sägs om en ny champion och en som är på god väg.

Till slut fick vi tältet på plats, och kunde pusta ut...

   
Tess tränar lite, innan det är dags...men det är varmt!
 

När vi så småningom kom tillbaks till bilen stod det 34C på mätaren i bilen. Det var nog lite mycket, men det var säkert 30C. 

Tillbaks hos Birgitta satte vi oss ned i gräset - i skuggan - med var sitt glas vatten. Att köra hem var inte att tänka på, förrän det blev lite svalare. Hundarna sov hela vägen hem, helt utslagna.

Nu ser vi fram emot nästa helg, två dagar i Tvååker.

Höll förresten på att bli påkörd av en polisbil på utryckning - på motorvägen!! Hur gick det till? Ja, det är knappt att jag hann fatta det själv. Polisbilen kom med blåljus på i motsatt körbana på motorvägen. I höjd med mig svängde dom över, igenom ett hål i staketet, till min vägbana för att köra tillbaks igen. Jag var inte alls beredd på att få in en sladdande polisbil ca 10 meter framför min bil. Man vet inte riktigt var man skall ta vägen. Fast dom stod ju på gasen och förvann i full fart. Nej, det var inte läge att "hänga på",  jag försöker köra försiktigt, även på motorvägen.

Ha det bra i värmen och glöm inte att dricka mycket!

Han fick revansch, bonden på Södergård, efter dom äckliga jordgubbarna som jag köpte i affären. Åkte förbi gården på väg hem. Då stod bonden och sålde jordgubbar vid gården, som han brukar så här års. Så jag tänkte att han står inte där och säljer egna jordgubbar som inte är goda, och svängde in. Köpte 3 liter, som såg väldigt fina ut. Och dom var VÄLDIGT goda. Helt klart den status som man är van vid, från just den här gården. Så det blev en mumsig kväll.

Kommer ni ihåg rondelldhundarna? I "min" rondell har det funnits en uppsjö med hundar, även en häst en gång. Men igår stod där en tupp, en rondelltupp! Det kändes ju lite fräscht.

Skall strax börja packa bilen med hundburar, utställningstält, stolar, trimbord, hagar, och allt annat som krävs för en utställningshelg. Vi utställare är ofta som ett resande cirkussällskap. Det är så mycket prylar som skall med, men det brukar gå bra. Ser fram emot en trevlig helg och önskar er alla detsamma!

Det här är vårt senaste tillskott i familjen. En latexgris, som leksak till hundarna. Hundaffären tipsade mig om den, som en kul leksak till Shirley.

Ja, hon tycker att den är kul. Biter man på den säger den "Uuurrrkk.."

Men det är nog Stanley som älskar den mest. Han kan ligga och "uurrkka" i timmar. Så ibland blir vi lite osams om vem som skall ha den. Ofta vinner jag, för Nasse behöver inte lekas med hela dagen.

Idag mår Shirley betydligt bättre och drar "rundor" i trädgården så jag blir riktigt nervös över hennes framfart. Det händer lätt saker när det går så fort. Men valpar har ju mycket "spring i benen", så lite får man stå ut med. I morgon åker vi till Borås, då skall hon få träffa sin kompis, valpen Wilda. Hoppas dom kan leka bra ihop. Nasse får väl följa med. Han kan i alla fall vara ett sällskap i bilen.

Idag har vi härligt vackert väder, så jag skall försöka vara ute lite.

Måste hinna trimma 3 hundar, men det går ju att göra utomhus.

Ha en bra dag!