Direktlänk till inlägg 5 oktober 2010
Ibland känns livet som om det inte är på min sida, om ni förstår vad jag menar. Det är när allt bara trasslar till sig. Det är lite tungt, samtidigt vill man ju inte gnälla. Jag har bostad, jobb, bil (eller...!) härliga vänner och fantastiska hundar! Men ändå kan man bli så besviken och tycka att allt känns lite tungt. Det måste man ju få ibland, även om jag verkligen försöker att slå bort negativa tankar och rikta in mig på de positiva.
Men nu står jag där igen 2 dagar före en, sedan länge planerad, utställningsresa och inser att jag inte kommer iväg den här gången heller!! Tredje gången gillt heter det ju, så jag hoppas det vänder snart... Den här gången hade jag verkligen fått en toppen hundvakt, så då blev det ett par andra faktorer som spelade in i stället. Bland annat bilen. Jaja, det blir fler utställningar....men just nu är det surt!
Idag skulle vi ha brandövning på min arbetsplats. Varför skickar man ut meddelande om det i förväg förresten? Det finns vissa ljud som är värre än andra och brandlarm låter för j**ligt! Så eftersom jag visste när larmet var planerat gick jag ut innan. Men det kom inget larm, för fastighetsägaren fick inte igång larmet. Jo, det fungerar så klart när det ska, men när man har "utrymmningsövning" som det kallas, så sätts bara vissa larm igång så att inte hela kvarteret behöver öva med oss. Vi har övning 2 gånger per år och det är faktiskt väldigt bra att vi får det. All personal har även haft en halvdag teori och praktik. Vi fick bl.a öva på att använda brandsläckare och rädda dockor m.m Sedan gick vi runt på våningarna och fick lära oss om utrymningsvägar och var våra brandposter finns. En väldigt lärorik och uppskattad dag!
Hoppas att ni har det på ert arbete, annars ser till att ni får.
Ikväll gick jag en promenix i närområdet, och det gick bra det också, men är ju lite trist. Så mötte vi några som kom från bussen, en dam och hennes dotter. Dom frågade om dom fick hälsa på hundarna och det fick dom såklart. Dom satte sig ned och hälsade så fint på hundarna. Stanley var först framme, kärvänlig som alltid. Jana och Alice hälsade också artigt. Stanley kan gärna bli lite intensiv, för han älskar att hälsa, men jag hann inte reagera förrän han slängde sig upp och ryckte tag i huvan till damens jacka. Den hade pälsfoder och det upptäcke ju han. Och med ett nyväckt intresse för vilt så sög han tag i jackan direkt. Lite pinsamt, för han ville absolut inte släppa sitt nyfångade "byte". Fick nästan bända upp käkarna på honom och be om ursäkt. Tack och lov hade inte jackan gått sönder. Hade inte varit så kul att behöva köpa en ny jacka....
Men det är sådana händelser som får mig att le igen...lilla gubben...!
Nu fortsätter bloggen på den här sidan: Nya bloggen finn på den här sidan - följ länken nedan: https://checkpoint14.wordpress.com/ Välkommen dit! / Susanne ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 | 12 |
13 |
14 |
15 |
16 | 17 | |||
18 | 19 |
20 | 21 | 22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|