Höstens första minusgrader. Dags för mössa och vantar. Frost på marken och på bilarnas rutor. Inte många ute tidig söndag morgon, bara en och annan hundägare. Trodde jag skulle få sovmorgon, men tji fick jag. Stanley kom och slickade mig i ansiktet och tyckte det vad dags att gå upp. Han är på väldigt gott humör, leker mycket och har mycket hyss för sig.

Igår var jag på utställning i Växjö.Skulle ställa ut Rufus (C. Why Worry). Mitt resesällskap Lina kom kl 7, för avresa. Jana var hos Rufus familj så Stanley i buren och Rufus på en bädd vid sidan om. Trodde jag. Precis när jag skulle stänga bakluckan smet Rufus ur bilen. Och han ville inte komma på inkallning. Inte ens kötbullarna hjälpte. Han travade runt i radhusområdet, med mig på behörigt avstånd. Argare och argare blev ju jag, men det fick jag inte visa. Så stannade han och nosade vid ett staket och kunde fånga in honom. Nu blev han kopplad och vi kunde äntligen komma iväg. Gott om tid, vi var sist i ringen. Hittade en bra lugn plats under läktaren till vårt pick och pack. Lina gör världen godaste mackor och det var gott med lite fika.

Så småningom var det vår tur i ringen. Rufus var på gott humör och står och går alltid rätt. Så det blev full utdelning, cert, championat och cacib. Han blev sedan BIM mot en ljuvligt söt ungtik. Jättenöjda med en lyckad utställningsdag och årets 3:e champion, åkte vi hem för att fira med Rufus familj och byta hundar och bilar. Idag blir en lugn dag. Fint väder och en långpromenad i eftermiddag.