I går kväll fick jag för mig att poppa popcorn. Det hade dom nog inte i hundhuset i England, för Stanley blev helt konfys. Som jag skrattade! Han har fullt sjå att fatta var "poppet" kom från. Först sprang han runt i köket med huvudet på sned och letade. Sedan hoppade han på  skåpen och skulle titta in i micron. Det kom ju goda dofter också.
Jo, han gillade popcorn också och nästa gång vet han vad som händer.

Det blev ingen bra morgon och jag som i regel vaknar morgonsur.

Först försov vi oss. Ja, det var ju positivt förstås, ur min synvinkel, då jag fick sova lite längre. Min väckhund Stanley försökte nog, men jag tryckte ned honom under täcket och han somnade om. Jaaa, jag lyckades!! Det är ju positivt, att jag lyckat lära honom att somna om. Men det var ju inte så kul när jag upptäckte att klockan var halv 8 i stället för 6. Nu tar ju morgonrundan lite extra tid, eftersom vi går i Jana-tempo. Sedan blev det snabbfrukost. Och som ni vet så är ju hundar precis som ungar och känner av när man har blir stressad. Så när jag släppte ut hundarna i trädgården, som jag gör precis innan jag åker, så skulle Alice inte komma in. "Ha, ha du kan inte ta mig..." och så for hon rundor, studsade och skällde. När jag efter lite godis-mutor fått in henne, då var hon till salu billigt kan jag säga.

Sedan skulle Stanley krångla lite också, för säkerhets skull. Men honom kan man inte bli sur på, för han är så härlig!

Ha en bra dag ni andra, som inte vaknade sura....