Klockan var strax före 12 och jag satt och läste när det plötsligt lät boom, boom.... Först trodde jag att det var med pannan. Att den till slut hade fått totalt fnatt. Men ljudet fortsatte, boom, boom, boom..... Det tog en stund innan jag förstod att det kom utifrån. Dom skjuter salut någonstans. Danmark kanske, det brukar höras rätt tydligt. Kollade på internet och då förstod jag varför. Danmark hade fått kunglig tillökning, tvillingar. Klart att dom skjuter salut. Skönt att det inte var pannan.
Annars har det varit en regnig och trist dag. Det regnade och regnade,  snön sjönk undan och så blev det halt igen.
Så varvat med blöta promenader blev det mest aktiviteter inomhus, som städning, trimning, träning och läsning. Bara en skön dag, helt enkelt.

Idag gick hundarna och jag på en riktig workout-promenad. Först några km på plogade gångbanor, sedan ned till Råån och pulsade fram på oplogade skogsstigar. Det tar på krafterna att pulsa i djup snö. 

Har köpt en ny ljudbok, som jag lyssnade på under promenaden. 

Promenaden tog nästan 2 timmar och sedan var vi ganska trötta alla tre. Träning var det...! Har bestämt att träna mer och äta bättre. Måste försöka komma i bikinin i sommar...:)) Det går bra, men det har ju inte gått så många dagar. Nu är det grönsaker på längden och tvären, fullkornspasta, fullkornsbröd,...ja, ni fattar. Svårast är det att sluta med socker. Men jag har små körsbärstomater i kylen som jag tar som "snacks" när suget kommer. Det är fräsht och gott!

Läser du jobbmail när du är ledig? Man ska inte behöva det, men jag gör det. Har till och med fått åka in och jobba 2 dagar. Varje dag kommer mail från mina arbetskollegor med önskemål om saker dom ska fixas.
Nej, 2011 skall bli året då jag skall säga ifrån!

Snö, snö... mer snö. Det gick inte att öppna ytterdörren i morse, utan jag fick trycka upp dörren med kraft. Jag är ju ingen vän av snö och har verkligen fått mitt tålamod prövat den här vintern.

    Stanley försöker ta sig fram genom den djupa snön.
  Ingen har gått här, härligt att vara först....  

Men om man nu måste ha snö, så tycker jag att det är lite häftigt att vara först. Ni vet när allt bara är vitt och ingen har gått där förut, det gillar jag. Så var det i morse. Inte ett spår någonstans, inte ens ett "någon-har-varit-ute-med-hunden-spår" fast klockan var över 8. Och vi fick verkligen pulsa fram. Sprang lite över fältet, men snön var djup och det tog inte många steg förrän jag var rejält trött. Och efter en timmes promenad kändes det som en riktig work-out. Hundarna åkte in i duschen direkt. Dom gillar att stå i det ljumma vattnet, så att all snö som fastnat i pälsen försvinner. Efter att ha blivit ordenligt torkade for dom rundor i lägenheten, fulla av bus.....

GRATTIS till Karin, kennel Shimmerlake's som fått  4 st Lakelandvalpar, efter SEUCH Checkpoint Why Worry.

Tackade killen som körde undan snön och sandade. Han blev glad att någon uppmärksammade honom och tackade honom för hans arbete. "Ja, det kom rätt mycket", sa han. Det hade kommit ny snö under natten och jag blev väldigt förvånad när jag öppnade ytterdörren För med de senaste dagarnas plusgrader hade snötäcket sakta börjat sjunka undan. Men hundarna gillar nysnö, dom snusar och frustar. Undrar vad det är dom gillar, bara det där vita fluffiga? Men roligt har dom när dom far rundor och leker på fälten. Själv pulsar jag bara omkring i en stor cirkel... runt, runt. Hundarna som ibland stannar upp för att nosa på något kommer sedan i full fart. Kanske ett kex eller en klapp innan dom far iväg ut igen. Så ibland kallar jag in dom med den nya visselpipan. Stanley har direkt satt ihop visselpipan med mat. Det är ett säkert koncept som fungerar på honom.

Stanley är så inrutad på sina mattider att dom, fortfarande efter ett år, inte går att rubba. En dag gav jag mina hundar mat tidigare, för att det var något jag skulle göra. Nu fick dom mat ungefär en timme för tidigt. Men jag blev inte så försenad som jag trodde och var hemma igen strax efter normal tid. Då stod Stanley vid diskbänken i köket och viftade uppfordrande. Han skulle ha sin mat! Är han så inställd på mat vid den här tiden, att han reagerar även om han har fått mat? Eller sätter han ihop min hemkomst med mat? Men jag kommer hem flera gånger under en dag, på olika tider, Så vad rör sig i hjärnan på en hungrig hund? Ja, det tål att funderas på.

GRATTIS! till Annelie, kennel Brackets, som igår fick 9 st (!!!) dvärgschnauzervalpar. En makalös kull. Lycka till!

Trodde att jag skulle hinna något..men nej inte idag heller.
Dom ringde från jobbet och behövde lite hjälp. så efter lunch tog jag mig in till sta'n. Passade på att göra lite ärenden. Många verkar lediga för det var mycket folk i omlopp. Såg tre olika pittbullkorsningar där ägaren inte hade någon kontroll på sin hund. Varför kan man inte lära sin jycke att gå fint i koppel? Det är ju hopplöst med hundägare som trasslar in sig och sitt koppel i mötande. För det är ju hunden som bestämmer var och hur man går...eller?  Har ni också tänkt på att det alltid är unga killar och tjejer som har dom här hundarna. Dom har i regel inte koll på hur man hanterar sin hund. Ibland ser man flera på ett ställe. Flera i samma "gäng" har säkert hundar från samma kull. Har dom koll på vilka regler som gäller för hundägare i den lokala ordninggstadgan? Dom har säkert köpt hunden av någon som inte heller har koll, så det är inte säkert att dom vet att det finns regler för hundägare. Har du? Vet du vad som gäller där du bor? Tittar man på Blocket blir man ju mörkrädd. Många vet inte ens vad dom har att sälja, men föda upp valpar ska dom...till hutlösa priser..   Vem köper en pittbullblandning för 10000:- eller en chihuahuakorsning för 15000:-? Visst jag generaliserar, men tror ändå att det ligger ganska mycket i mina antaganden.

Nej, fram för rasrena hundar och uppfödare som är väl insatta i sin ras. Härliga familjer som tar ansvar och ger sin hund bästa förutsättningar.
Ja det är dom som väljer en Lakeland terrier... förstås!

Fortfarande ledig, fortfarande svårt att få något vettigt gjort. Varför ska det vara så svårt? Smiter alltid undan med en promenad istället. Kanske för att min ljudbok är bra, kanske för att det är så skönt att smita från kvaven på mig själv. Efter lunchpromenaden skulle jag åka till affären. Men började med något och missade bussen, som bara går en gång i timmen. Kom i alla fall med nästa buss till Råå och det stora nya köpcentret. Inne i matbutiken tog jag en scanner. Det går fortare, om man vet man man skall ha. Det trodde jag att jag visste, men kom efter hand på fler och fler saker. Till slut hade jag fyllt tre kassar och för längre sedan missat bussen hem. När jag kom fram till scanningskassan blev det avstämning. Den unga killen i kassan suckade och började scanna om mina varor. Det retade mig att han packade ned varorna på en konstigt sätt i kassarna vartefter han scannat klart. För hans packning gjorde att varorna inte fick plats, så jag försökte lite diskret att packa om så som jag ville ha det. När allt var klart och jag skulle gå, gick en kasse sönder och innehåller flög ut över golvet. I det läget var jag glad att jag var kvar i kassan. Med ny kasse och hjälp att fånga in varorna kom jag småningom iväg och släpade mina nu tokigt tunga kassar (varför blir varorna tyngre i kassen än i kundkorgen?) till det närliggande apoteket. Det heter ju inte apotek nuförtiden utan något annat och dom hade inte heller det jag behövde. Därifrån gick jag vidare till nästa dörr som är hundaffären. Betydligt dyrare än den affär jag normalt handlar i, men utan bil finns inget alternativ. Nu var tiden knapp och jag släpade mig och kassarna + hundmat över den stora parkeringen, över flera övergångsställen men hann gott och väl med min buss. Väl hemma på fortfarande snorhala gångbanor ser jag att den ena kassen har ett stort hål i botten. Nej, jag orkar inte tänka på vad som kan ha ramlat ut! Det var i alla fall inget som jag direkt saknade. Men en resa på bara ett par km för att handla tog 2 timmar. Kanske inte konstigt att man inte får något gjort. För nu blir det ny hundpromenad, lite middag och sedan har snart den här dagen också gått. Men i morgon...ja, i morgon ska det nog gå....

Det här är min julklapp till mig själv. Nu min tränings- och promenadvän. En riktigt bra kompis. Laddade ned den från AdLibris. Fattade inte först hur jag skulle få den att fungera i mobilen, men när jag laddade ned den bland musikfilerna gick det. Krister Henriksson läser med väldigt behaglig röst och eftersom han är Wallander känns det helt rätt. En bra bok, den sista i Wallanderserien.

Dags att ta tag i vardagen igen, efter att ha slöat allt för länge. Idag blir det träning, trimning, städning och hundpromenader. Det är fortfarande svår isbildning på gångbanorna, men det har blivit lite strävhet i isen som gör att man ändå kan ta sig fram. Det är skönt att kunna gå de vanliga rundorna igen. Jag saknar min bil så mycket, men den får stå i garaget ett tag till. Hoppas verkligen att den går att "tina upp" så småningom.

God Fortsättning! Hoppas att nyårsaftonen blev lyckad. Här var ovanligt tyst och bara några smällare vid 12-slaget. En otrolig skillnad från tidigare år. Ingen av hundarna brydde sig. I början kom dom och ville få godis, men dom gick snart och lade sig i sängen och somnade.

Några nyårslöften? Jo, jag har ett. Jag måste komma igång med träningen. Har varit lite slö och inte tränat som jag borde. Har en crosstrainer hemma, så jag har bara latmasken att skylla på. Men nu skall det bli ändring...

I går var det så halt ute att det knappt gick att gå. Morgonrundan var riktigt otäck. Det var total glansis överallt. Utanför mitt dörr har jag 2 m till gångbanan, det lutar lite och vi kanade alla 3. Fick tag i brevlådan på vägen och det var tur, för gångbanan var ännu halare. Sedan fick man hasa fram ett steg i taget, vääääldigt långsamt. Så smångom kom jag över på andra sidan och kunde gå i snödrivan. Vi halkade ut på fälten, det var enda stället att gå. Inte en kotte ute. Kan inte minnas att jag upplevt något så halt. Det var riktigt läskigt, bara väntade på att jag skulle ramla omkull. Det gick bra, men resten av dagen fick hundarna vara i trädgården.

Idag - på årets första dag - har vi PLUSGRADER OCH SOL!

Så jag skall se om underlaget gör att vi kan gå en långpromenad.

Träna var det.....!

Fick ett foto och en nyårshälsning från Shirley. Visst är hon söt!

  
Kebulak Moonlight Shadow "Shirley"