Äntligen en härlig helg med fint väder.Det blir en jobbig helg med mycket på agendan. Det gäller att passa på. Myckey trädgård, trimning, promenader ...ja vi får se vad som hinns med.Valparna har fått få komma ut och undersöka resten av världen, den utanför valplådan.Först ut var Leo förstås, den vetefärgade hanen. Han är alltid väldigt nyfiken och hade inga problem att gå ut från valphagen. Snart sprang alla fem runt i vardagsrummet, under överinseende av mamma Jana. Är lite förvånad över deras framfart. Den här kullen verkar ovanligt nyfika och orädda. I den här åldern brukar dom inte alltid vara så tuffa, men det är roligt att se. Nu ska dom börja få två mål valpmat per dag. Dom älskar det, men diar naturligtvis också. Dom är så tjocka, så det går ingen nöd på dom. Fler foton kommer i morgon. Nästa helg börjar vi ta emot de som vill komma och titta. Jag låter alltid tiken få några veckor i lugn och ro med valparna, innan alla besökare strömmar in. Men nu är dom stora nog och mamma Jana inte längre lika vaksam. Det ska bli roligt med lite besök av vänner och bekanta igen.Ibland har ju folk i ens omgivning mer eller mindre rasistiska åsikter, som dom ger uttryck för. Men igår hörde jag en granne i området uttala sig otroligt rasistiskt om mina arabiska grannar. Det var chockerande att höra vilka fördomar folk kan ha. Jag blev helt paff, för med sådana åsikter skulle man nog vara tyst. Jag meddelande i alla fall vedebörande att jag gillar mina grannar och inte har några problem med dom. Bättre grannar får man leta efter. Jag sa att jag har mer problem med de svenska på min andra sida. Så nu har jag nog skaffat mig en ovän. Men det gör inget. Sådana människor vill jag inte ha som vänner ändå.

Härligt att det redan är fredag igen. Men samtidigt stressigt, för man måste hinna så mycket på helgerna. På vardagarna går allt sin gilla lunk, men helgerna, puh! Då ska man hinna allt det andra och det tycker jag inte om.

I går var jag på middag hos en arbetskollega. Jättrevligt, supergod mat och trivsamt umgänge. Dessutom fick jag åka en fin gammal Mercedes dit och hem och det kändes ju inte heller så fel. I brist på egen bil då alltså... Det var en sådan härlig kväll varm och skönt, en riktig sensommarkväll. Maten var fantastisk, georgiska rätter, eftersom värdfamiljen är från Georgien. Spännande plockmat och jordgubbostkaka till efterrätt. Mums! En mycket trevlig kväll. Valparna sov när jag kom hem, så jag gick en sväng med de vuxan innan Jana fick lite mat och valparna fick och så småningom ett "nattamål" innan vi släkte lampan. 

Uppe tidigt, med mina mått mätt ska väl sägas. Så det blev en långrunda med hundarna. Nu när jag inte kan åka till skogen få jag gå runt Bårslöv och det blir ju inte så långt som hundarna är vana vid. Inte inte lika roligt heller. Sedan årt vi frukost hundarna och jag och gjorde oss i ordning för dagen. Precis innan jag går släpper jag ut hundarna i trädgården (läs djungeln) för en sista kiss. Medan jag själv går in i badrummet och borstar tänderna. Men nu hörde jag att något inte stod rätt till, Stanley skällde ilsket. Så jag flög ut och där står, nej hoppar dom på en jättestor igelkott.

Misstänkte att det var något i går kväll för dom var extrem "nosiga" då. Men nu gällde det att vara snabb. För det första så väckte dom ju halva radhusområdet med sitt skällande och för det andra ville jag inte att dom skulle tugga på igelkotten. Inte för att jag bryr mig om igelkotten, jag är ingen igenkottvän, utan för att dom får en massa ohyra av igelkotten som vi inte vill ha in till valparna.

Så hundarna åkte in fort. Fram med arbetshandskar och en hink. Och i med kotten. Sedan fick han flytta över häcken. Nej, jag vet jag är inte så snäll mot igelkottarna, men jag vill inte ha dom i min trädgård. Och vuxna igelkottar klarar det, och förhoppningsvis lär sig att låta bli vår tomt. Tyvärr kommer hundarna att vara "på tå" nu i flera dagar och hålla koll på om den kommer tillbaks. Är det inte igelkotttar så är det katter. Och nu var det dessutom väldigt bråttom att hinna till bussen.....

I morgon ska jag på middag hos en arbetskamrat. Det är inte bara jag, utan alla arbetskollegorna ska med. Så det blev en tur på stan för att hitta något att ha på sig. Gick det bra? Nej, det skulle jag väl inte påstå. Inte riktigt vad jag var ute efter. Så det blev plan B och en ny blus. Så får det bli ett annat upplägg än det jag tänkt mig. Det blir säkert bra. Så har jag köpt en "gå-bort-present", som jag hoppas faller värdinnan väl i smaken. Det är inte så ofta jag är på middagar, så det ska bli kul. Hundvakt? Nej, jag ska inte bli borta så länge.

Det var först när jag satt mig på min plats i i bussen som jag såg honom.

Han satt tillsammans med sin familj. Bälte hade han på sig och såg förnöjd ut där han satt. HAN med de lite stora öronen och den markerade näsan. Lite blek kanske, men den här sommaren har ju inte varit den soligaste....

Här kommer en bild på den märkliga resenären.

Nu gick det inte längre. Min bil har gett upp och det känns väldigt jobbigt.

Men den har hoppat fram under väldigt lång tid och jag får nog vara glad att den hållt så längre som den gjort. Den blev utdömd redan för ett år sedan. Så nu är frågan om den ska få en reparation, kanske nyare motor eller få gå till de sälla bilmarkerna. Får fundera på det. När man är van att ha bil och plötsligt inte har någon blir allting väldigt jobbigt. Ska man ta bussen till soptippen med trädgårdsavfallet? Hur får man hem en säck hundmat från hundaffären? Till jobbet går ju bra, men allt det där andra kommer man inte längre åt. Skulle börja en spårkurs i september, det kan jag glömma och grytträningen går ju inte alls. Utställningarna som är inplanerade i höst.... ja får se hur det går.

Hemma gå livet sin gilla gång, som man säger. Valparna växer, äter, sover, äter, leker, sover... Ett mål valpmat per dag slinker nu ned. Det är ett ståhej runt matskålen, när alla ska stå med tassarna i maten. Men äter det gör dom och svansarna går som propellrar i rena glädjefnatt.

Jana gör längre och längre avstickare och sover nu i alla fall halva natten i min säng och andra halvan i valplådan. Om någon vecka ska dom få börja vara ute lite, om vädret tillåter.

Här kommer några nya foton. Hittar ni "linslusen". Jag kallar honom Leo.

Han är först med allt, orädd och nyfiken. Precis som en Lakelandterrier ska vara.

Dom är 126 st. Alla klor som ska klippas, varje vecka.Idag har varit pälsvårdsdag. Egentligen är varje dag pälsvårsdag, eftersom de vuxna hundarna borstas och kollas varje dag. Speciellt viktigt så här års, så man snabby hittar ev. 'ovälkomna' gäster i deras päls. Men en gång i veckan är det trimning, klovård och lite annat. Nu ska jag också börja borsts valparna. Det kan tyckas konstigt, men jag försöker att 'hantera' valparna varje dag, och borstningen är en del av det. Borstning, kamning och kloklippning ingår liksom i deras liv, Så länge dom är här. Innan dom åker ska dom ha lärt sig en hel del nyaå saker.Idag var det 5 huvuden som snabbt försvann ned i matskålen med valpmat. Hur det är med bordskicket kan ju diskuteras. Vissa står med framtassarna i maten och sätten att äta skiljer sig. Någon slickar frenetiskt, en annan suger i sig maten. Men allt försvann. Efter maten lekte dom lite med varandra och en liten tennisboll, gick en vända ut på tidningarna för att göra ifrån sig, innan hela gänget somnar i en stor hög. Så då blev det lite målning av badrummet. Snyggt? Nej, inte speciellt, det syns att en amatör varit i farten. Ojämnt och kladdigt. Ska nog ta hjälp av någon som kan hjälpa mig med hallen.

Kan inte annat än imponeras av valparna.Idag skulle killarna börja prova på valpmat.Hade gjort i ordning en liten låg plastskål med väl uppblött och mosad valpmat. En första introduktion, trodde jag. Brukar lägga en liten mosad kula på tungan och ibland får man hålla på en stund, ibland fattar dom tycke direkt. Men dom här var otroliga. Medan jag visar den ena av hanarna lite i handen, dyker de andra direkt i skålen och tar för sig själva!!!! Det var imponerande. Även om tjejen har provat lite under veckan, så har ju ingen av killarna ätit någon valpmat tidigare. Så att dom åt själva direkt imponerade på mig. Kan rekommendera Eukanuba Small Puppy, ett mycket smakfullt valpfoder, som valparna verkligen älskar. Sedan kom mamma Jana in, som efterrätt liksom. Har tagit foton, men kan inte ladda upp dom idag. Återkommer med foton.

Så har man äntligen klarat av första veckan efter semestern. Ja, det gick rätt bra. Men det ska bli skönt med några lediga dagar igen. Igår blev jag påkörd, ja bilen alltså. Jag hade precis backat ut från en parkeringplats och lagt i 1:an för att köra iväg, när jag ser i backspegeln att det backar ut en bil bakom mig. Pang! Inte tittade han i backspegeln innan han backade ut precis. Nu blev hans bil värre skadad än min och han ville inte göra någon affär av det, så vi tog i hand och så var det bra. Min bil fick inga skador, det tog i kofångaren. Så kan det gå även i den bästa av världar.

Hemma går världen sin gilla gång. Valparna har fått en större hage så att dom kan röra sig lite mer. Men än så länge gör dom inte större utflykter. Tjejen, som just nu är en aning mindre än killarna, har fått börja äta valpmat. Mums, tyckte hon. Glatt sörplar hon i sig väl uppblötta valpmatskulor. Hon viftar frenetisk på svansen samtidigt som hon girigt försöker få i sig maten. Så får hon ett par dagars försprång och kanske växer på sig lite. I den här åldern är valpar ofta ojämna i storleken, så det är inget att oroa sig över, det rättar till sig med åldern. Och som vuxna kan man inte se vem som var minst eller störst som valp.

Själv njuter jag av min nypotatis. Inte lika god som den man köper på Coop. Men det är min första egenodlade skörd och jag njuter ändå.
Vad tror ni om att ha en uppstoppad hjort i trädgården? Så den i en trädgård som jag körde förbi.