Tillhör du en av dom som brukar gå upp en eller ett par gånger på natten? Kanske ett toalettbesök eller bara ett glas vatten? Själv tillhör jag den kategorin som försöker "smyga" upp. Och har ni tänkt på (eller är det bara jag) att man alltid måste "låta" bara för att man vill smyga. Alltid något som man slår emot, snubblar över eller något som gnisslar. Och så är ALLA vakna. Det är anledningen till att jag byter sovrum när jag har valpar. För han man väckt ett gäng 6-8 veckors valpar då är man körd kan jag säga..... Men nu har vi flyttat tillbaks igen. Nu när det bara är Kevin behöver han lite sällskap på nätterna. Igår ställde jag in en liten kompaktbur i hans hage. Det börjat bli lite kyligt i sovrummet. De vuxna gosar ned sig under täcket i min säng, men Kevin fick eget hus. Han älskade sitt lilla hus och bäddade ordenligt bland sina leksaker. Och i natt har han sovit som en stock och vaknade först halv 7. Sovmorgon!!

Kevin fick eget hus

--------------

Har investerat i en ny handväska. En lite större med fack för alla ändamål. Nu fick det vara slut med letande efter nycklar, busskort m.m

Nu har allting fått var sitt fack, mobiltelefonen, nycklarna, busskortet, allt lätt tillgängligt. Och min chef har bett mig beställa en almanacka med planeringskalender. Tänk vad mitt liv kommer att bli bra! Ordning och reda. Det finns säker någon som tänker "väldigt vad hon bara köper och köper...". Men det är inga stora summor som går åt och många av sakerna ska förenkla mitt liv är det tänkt. Nu är det dags att börja tänka lite på mig.... Nästa "investering" blir en ny toalettstol, lite målarfärg och en grästrimmer. Och till helgen blir det, förutom hundarnas trimning som alltid står på agendan, blir det att trimma gräsmattan och plantera några fler lökar, i den då vältrimmade trädgården!

Min nya universalväska

Kommer inte ihåg att jag någonsin tyckt om tomater. Men för några år sedan (hoppsan det är över 10 år sedan nu) så köpte ett äldre par en hund av mig. Jag besökte dom ofta, för att hjälpa till med pälsvården. Och mannen i familjen odlade tomater och gurkor. Han lärde mig hur man äter tomater och sedan dess är jag helt "hooked" på tomater. Fast bara små körsbärstomater. Har alltid en skål framme och tar en tomat när blodsockret faller och sockersuget sätter in. Nu är dom tyvärr borta, både hunden och hennes husse och matte. Men minnet har jag kvar varje gång jag äter tomat och gurka. //  

 Idag kom det in en student till mig för att få ett intyg. Den unga damen visade sig vara född 1993. Då blir man lite matt, för det var ju bara typ "i går..". Hur har dom kunnat bli så stora att dom går på universitetet? Då började jag fundera på om jag var medelålders eller äldre. I deras ögon kanske äldre (säkert jämnårig med deras mormor eller nå't). När blir man äldre? I mina ögon är jag ju definitivt på sin höjd medelålders och känner mig fortfarande som 35 (!!)

Läste en trevlig blogg om att fika med sina ovänner. Eller snarare att man ofta säger "..jag fikade med några vänner..." Och att det vore dumt att fika med ovänner. Uttrycket betyder nog att man inte fikade ensam, utan med några andra. Egenligen borde man nog fika mer med sina ovänner (dom som har sådana) Skulle säkert kunna reda ut en och annan "'fnurra". Kul att fika är det i vilket fall!!

 Igår åkte lilla Leo. Han får en superfamilj, precis som sina syskon. Vi önskar honom lycka till! Så Kevin har lite tråkigt och ingen att leka med. Han lekwr så gott han kan själv , men det är ju inte samma sak.Så han har fått följa med på promenaderna idag. Två i koppel och Kevin på armen. Problem blir det först när någon behöver sätta sig. Ned med Kevin, upp med påse plocka/knyta, plocka upp Kevin igen. Visst får han springa lös ibland, men bara på 'säkra' ställen där man inte riskerar lösa hundar eller cyklande barn. Det går bra han skuttar med så gott han kan.Stanley har börjat ingå i städpatrullen inne nu, när det bara är en valp kvar. Men den tjänsten sköter jag helst själv. Speciellt som han själv ibland bidrar till att viss städning krävs.

Vilken helg vi haft!! I alla fall i Skåne. Den senaste veckan har imponerat kan jag säga. Med sommartemperaturer långt över 20C.Här har folk gått runt i bikini, shorts och flipflops.Och det har fejats i trädgårdarna och grillarna har gått flr högtryckTill och med min trädgård fick lite fix! Lånade grannens grästrimmer och körde lite. Men snart nog var snöret slut och halva trädgåden kvar att "trimma". Nej usch tråkigt. Roligare att trimma hundar.Men jag har satt lökar på framsidan och fick en så fin planta av min "sura-tant-granne" som var så trevlig. Småttingarna Leo och Kevin sprang lösa på gångbanan och charmade alla grannar. Men så fort det kom någon så följde dom glatt viftande med bort iväg. Så till slut fick dom sitta i en komposthage. Det är för många bilar i närheten. Apropå bil, jag har köpt en skrotbil av en granne. En gammal risig Ford kombi. Men den var exteeeeemt billig fast besiktigad och skattad. Så de går förhoppningsvis över vintern i alla fall. Skönt att bara vara FRI igen!! Oh, längtar till skogen!!! Undrar varför jag längtar till skogen egentligen. Flyttade ju till Skåne för att slippa skogen och få lite slätter..

Titta vilka sötnosar! Jag smet iväg från mina hundar en dag för att titta på halvsyskon, andra valpar efter Stanley (Ch Sonorra Spellcaster).
Valparna finns på kennel Terrax. Några är fortfarande till salu.

Det var fantastisk roligt att se dom och Berit är så duktig på att träna dom med visselpipa. Varje gång Berit visslade i pipan kom dom som skott och fick förstås en liten bit köttbulle som uppmuntran. Viktig träning för små valpar, att kunna komma när man kallar. Visselpipa är bra för den hörs, även inne i buskarna... Något ni som har valpar kan träna på. Men det gäller att alltid ge något gott, annars tröttnar dom snart och hittar annat som är roligare.

.

Hemma hos oss är också fullt bus på gång och alltid "händer" det något. Har kommit på att om jag går upp kl 5 och släpper ut valparna ur hagen, så kan jag somna om igen. Då leker dom så tyst och fint själva i rummen. Det blir visserligen lite att städa sedan, men det hade det ju blivit ändå. Fortfarande ingen TV eller telefon. Orkar inte sitta i telefonkö i halvtimmar. Förra veckan tillbringade jag totalt 4 timmar i olika köer men har fortfarande inte fått någon hjälp (suck!)

.

Om man är van att ha bil och plötsligt inte har någon blir livet med ens väldigt krångligt. Jag kan säga att jag beundrar de som alltid klarar sig utan bil. Man kommer liksom ingenstans utan. Eller så tar det en evinnerlighet att ta sig någonstans, för allt man ska till ligger alltid i otillgängliga industriområden. Så en dag löste jag ut en hyrbil och så åkte jag bara runt och "fixade" allt jag skulle hinna med. Det blev rundor till IKEA, hundaffären, plantskolan, bygghandeln, ICA Maxi m.m Tyvärr fick jag inte ha hund i bilen, annars skulle jag lastat den full och åkt till Bruce skog. Men det får bli en annan gång. Skönt i alla fall att få allt fixat, eller det mesta i alla fall.