På Sundet mellan Helsingborg och Helsingör går "gässen" höga och flaggstängerna böjer sig oroande mycket i vinden. Jag arbetar nere vid hamnområdet och det blåser ordentligt och regnet piskar. Man blir inte bara blöt, man blir helt genomblöt. Det finns ett engelsk ord som heter "soaked". Det tycker jag säger allt. I går på lunchen, när jag skulle hem med bussen, öppnade sig himlen och regnet vräkte ned. Vad göra, bara att rusa vidare. Busschauffören skrattade när hon såg mig och plockade fram en gammal gardin och gav mig att torka mig på. Jag måste ha varit en syn. Med håret hängande och byxorna fastklistrade på benen, skorna genomblöta (fortfarande blöta i morse). Men så är det, hösten börjar göra sitt långsamma, men plågsamt påtagliga vandring. Så nu får vi hoppas att det fortfarande kommer en del fina dagar att njuta av.

I morgon får vi besök av Queen Elisabeth II. Nej, inte drottningen utan fartyget. Det gamla ärevördiga kryssningsfartyget. Jag har ju en förkärlek till fartyg och speciellt kryssningsfartyg. Den här fartygsdrottningen från 1967 var dåtidens största och lyxigaste. Det sas att hon var den som mest liknade Titanic. Men med dagens mått är hon inte längre störst i kryssningsligan, men vacker är hon.