Den frågan kunde man ställa sig efter att ha lyssnat på Lotta Bromees telefonväkteri om SJ häromdagen i radion. En av de som ringde in var en ung tonårstjej. Hon hade en märklig fråga till SJs representant. Hon berättade att hon hade en Iphone, så hon kunde beställa biljetter via Appen. Men hon undrade hur dom gamla gör,som inte har någon Iphone? SJ man i etern förklarade lugnt att man kan ringa, söka på SJs hemsida eller beställa på en station med resebutik eller en resebyrå.
"Jahaaa!", hon lät riktigdt förvånad. Vart är vi på väg när dagens ungdomar tror att världen ryms i deras mobiltelefon?

Sedan funderar jag över vart vi är på väg när det gäller ryktesspridning i hundvärlden. Har väldigt svårt att förstå att uppfödare (och andra också för den delen) är så snabba att hitta fel hos andra uppfödare. Man rackar ned på och hittar på osanning om andras hundar, hundar som man kanske aldrig sett. Men snacka skit om dom ska man ändå göra. Man kanske ska se om sitt eget hus i stället. Kennelblindhet kallas det när man bara kan se fördelar hos sina egna hundar. Ingen uppfödare, eller dennes hundar är värd skvaller Alla gör vi det här för att vi älskar hundar och vi borde ha samma mål. Att föda upp exteriört sunda och mentalt friska hundar oavsett ras.
Bilden: En anledning till skvaller?