Vägen hemifrån in till jobbet går på en motortrafikled med 110 km som hastiget, ända in till Helsingborg. Sista biten blir det 90 och så 70. Ingen håller naturligtvis hastigheten, utan blåkör i ytterfilen. Men i morse saktade bilen bredvid mig i ytterfilen ned vid skyltarna och vi körde bredvid varandra den sista 70-sträckan. Jag tror vi båda kände en härlig känsla av makt, Makten att kunna bestämma över andra. För där körde vi som två stoppklossar och alla bilar, i båda filerna, var tvungna att ligga bakom oss och hålla hastigheten.

Precis som med Trisslotter så bara händer det. Bara några dagar kvar till valparna ska börja åka till sina nya hem. Och då händer det som inte får hända, dom börjar slåss. Inte helt ovanligt bland terriervalpar, Två biter den tredje. Jag hade sett spänningarna, var därför beredd och snabbt framme. Men det gick bra. Fast har det väl börjat, så gäller det att dela på dom. Så nu får dom sova i var sin hage i natt. Det är lite oroligt, även om hagarna står bredvid varandra. Att få sova ensam är ju inte så kul, men nyttig träning. Så det blir lite si och så med sömnen några dagar, men det går ju över. Mamma Shirley fick överlåta sin hage till en av valparna, vilket innebar att hon får sova i sängen. Hon är så mysig och kryper intill, suckar och somnar. Resten av gänget sover i soffan, även om Bonnie kommer och tittar in i sovrummer ibland. För att seda återgå till soffan igen.