Upp tidigt och ut med hundarna. Det fanns en lite park utanför och lyckades undvika lösa hundar och katter. Eftersom hotellet inte hade frukost fick jag bara vänta tills min "ciceron" kom och hämtade mig. Snart nog iväg genom staden igen, zickzack och hopp och skutt. Försökte se lite av staden, men hade fullt upp att hålla koll på trafik och vart vi skulle. En gång åkte vi liksom rätt över en stor korsning som såg ut som rondellen runt Triumphbågen i Paris, fast utan bågen.. bara en massa utfarter. Till slut står vi utanför utställningen, en teater eller danspalats av något slag. Afficher om konserter utanför. På baksidan en mindre lokal. Halva lokalen bestod av 2 mindre ringar och resten till en försäljare + oss utställare. Det var trång, men hjärtligt. Raserna var uppdelade på 2 dagar och söndagen var det grupp 2, 3, 5. Inte många hundar i varje ras, så det gick fort. Grupperna hade starttider och Terrier skulle börja kl. 10.00 Det var bara 3 hundar före mig, så vi fick vara färdiga i tid. Inga fler Lakeland terriers, men många Yorkshire. Trevlig domare, som gav oss cert och Kevin blev BIR. Snabbt avklarat. Nu var jag hungrig!!  Hittade en lite försäljning utanför. Köpte kaffe och en bulle. Kaffe=1 matsked socker, 1 tesked kaffepulver + 1 tesked mjölkpulver (om man vill ha mjölk och socker i ) och så lite vatten på toppen. Bläää! Jag tog en klunk, sedan fick det vara. Men tog senare lite te, som var helt ok, utan socker. (man lär sig..) Lyckades även få i mig en miniplastförpackning av sallad. Den var riktigt god, eller så var jag så utom mig av hunger vid det laget. Man hade gjort en sallad och skurit allt i pyttesmå bitar och lite god dressing på. Mums! Utställningen var slut vid 4-tiden då vi startade vår färd mot gränsen igen, ledsagade av mina hundvänner. Zickzack, med hopp och skutt igenom staden igen. Tyvärr såg jag fortfarande mest bostadsområden, inte så många kulturmärken. Men Kaliningrad är en fin stad, men mycket vatten och broar. Förstår att innevånarna gillar Stockholm. Det finns vissa likheter. Genom staden flyter floden Pregel, som i mitten har 2 öar. Historien berättar att det ska finnas 7 broar och att man ska kunna gå över alla, utan att behöva gå över någon mer än en gång. Det får bli en annan gång.

snart nog ute på den stora leden mot gränsen och farväl till mina vänner. Vid gränsen började väntandet i köerna igen, men nu visste jag lite mer om vad som väntade. Det tog nästan 3 timmar att komma igenom ut också. Dessutom verkade vi så skumma att bilen fick kollas extra, röngades och genomgicks minutiöst av 2 tullare. Men vi komen igenom det också. Totalt träffade jag på 15 olika tullare under min färd igenom de olika gränsstationerna. Snart var vi tillbaks i Polen och kunde få tanka och sedan köra in på första bästa McDonalds!!! Bensinen var visserligen extremt billig i Ryssland, men jag hade inte så många rubels med att det räckte. Bra att veta ialla fall, till nästa gång... Efter en natt på vägarna kom jag snart till färjan i Sassnitz. Sov några timmar i bilen innan färjan gick frammåt morgonen. En riktig båtfrukost blev det, åh vad jag längtade efter kaffe och riktig mat då. Så sov jag lite på båten innan vi var i land i Trelleborg vid lunchtid. Hem de sista milen och både hundarna och jag somnade rätt enkelt den natten.

Ett äventyr till ända, med många roliga minnen. Snart åker vi iväg på nya äventyr...!

Foton: från utställningen, fin lokal som ni ser.

Enormt prisbord eftersom alla fick något. Vi fick pokal och medalj.

Resultaten på fint papper. Kunde även ansöka om Championat på plats.
Kritiklappen helt oläsning, men mina vänner sa att dom fick fin kritik.