Så var det dags för julpynt igen. Tycker att ett år går så fort ibland, ibland inte. Men när jag såg mina arbetskollegor börja sätta upp julstjärnor i fönstren idag, så blev jag lite förvånad. Va', redan dags?

Ojoj, bara att stå på huvudet i lådor och skåp efter julpynt och ljus igen. Och varje år måste man köpa nya lampor till elektriska ljusstakar och olika typer av julbelysning.

I går var jag och mina arbetskollegor på julbord i Helsingborg. Vi var på ett av stadens hotel, i ett anrikt gammalt hus. Det var trevlig stämning och väldig god mat. Förstås väldigt mycket mat av olika slag. Det fanns ett stort bord med kallskuret, som 8-10 olika sillinläggningar, samt ett flertal strömmingsinläggningar, 5-6 olika sorters lax, ostron, en mängd olika skivade korvar och skinka, rullader, och 7-8 sorters ostar, flera olika sorters bröd, sallader, småvarmt som prinskorv och janssons frestelse, ris á la Malta och ett stort bord bara med godis. Oj, vad vi åt..!! Så trevligt var det. Om ett par veckor är det dags igen. Då en avslutningslunch för alla anställda på Campus, det brukar vara trevligt att mingla lite. Ofta några studenter som står för musikunderhållning och tal och så. Det blir säkert också trevligt.

Dags att börja tänka på lussekatterna. Och snart kommer semlorna....nej, kanske inte riktigt än.

När man tävlar utomlands får man inte alltid rosetter när man vinner, som man får i Sverige. Det är vanligare med fula pokaler. Så därför blev jag glatt överraskad i helgen, då jag faktiskt vann en ganska fin pokal. Den sällskapar nu med några andra av årets pokaler uppe på vitrinskåpet.
Och när jag summerar utställningsåret 2013 till ett framgångsrikt år med följande merier: Kevin har vunnit 9 cert, 3 cacib, 6 BIR, 1 BIG-2 och har erövrat 5 olika Championtitlar. Bonnie har vunnit 10 cert, 4 cacib, 1 BIR, 8 BIM och har erövrat 4 olika Championtitlar.
Ett lyckosamt år i ringarna, måste man ändå säga!!

Under min helg i Tyskland besökte jag staden Potsdam, som ligger alldeles söder om Berlin. Det var tackvare en tysk arbetskollega faktiskt. Han berättade så intressant om slotten i Sansouci-parken att jag bara måste dit. En stor park alldeles i utkanten av staden. I parken finns ett flertal slott. Och lite slottstokig som jag är, var detta ett måste. Själva slottet Sanssouci var en tillflyktort för den tyska kung Fredrik den Store, som byggde slottet i mitten på 1700-talet.
 

Parken som lär ha över 7 mil promenadstigar, vilket kändes i benen efter ett par timmars promenerande. Men det var det värt, vilket ställe!! Flera slott, orangerier, paviljonger gömmer sig i parken. Jag var på guidad visning i det Nya Palatset som byggdes i sann roccoco-stil i slutet av 1700-talet. Ett palats som sägs ha över 200 rum. Många var överdådiga med guld, silver och marmor. Även tapeterna var ibland vävda med guld. Ett Versailles i miniatyr på ett sätt. Det var otroligt intressant att gå runt i slottet. Kunde inte låta bli att fråga guiden om det spökade, men hon påstod att ingen hade något sådant. Delar av det stora slotten upptas i dag av Potsdams universitet. Snacka om tjusig arbetsplats!! Även staden Potsdam är intressant, med många intressanta byggnader. Ett tips om ni vill åka iväg en helg, besök Berlin och Potsdam!

Foton ovan på slottet Sanssouci, nedan Nya Palatset och Kinapaviljongen.

Så har hundarna och jag varit iväg på årets sista utlandsresa, till Berlin. Inte så långt, från vårt sett att se det.  På vägen ned var det meningen att jag skulle ha med en ung collie. Men av någon anledning blev den hunden kvar i Sverige, då köparen ångrade sig bara någon timme innan jag skulle hämta honom. Och på hemvägen hade jag en fryscontainer (hink), som förhoppningsvis ska resultera i valpar i ett av våra grannländer. Det är trevligt att vi  utställare,som reser kors och tvärs kan hjälpas åt. Ibland samåker man, ibland skickar man hundar eller annat med varandra. Vi kom i alla fall fram till vårt hotel, strax söder om Berlin frammåt kvällen. Hotellet låg vid kanten av en stor hed, där man håller en del djur. Där fanns bl.a får, kronhjort, visenter och någon sorts häst. Men jag såg inga djur alls under våra morgonpromenader. Så till utställningen. Träffade flera gamla vänner och några som kom fram och visade intresse för vår ras. En liten festlig man med en i mitt tycke otrimmad Lakelandtik pratade mycket med oss. Han hade väldigt bestämda åsikter om saker och ting, vilka i regel inte alls stämde med min uppfattning. Bland annat han åsikter om min trimning. Och hans grizzlefärgade hund var absolut inte grizzle, utan black and tan. Men han var inte uppfödare, utan såg kanske saker och ting från ett annat håll. Vi var sist ut i ringen och av de tre hundarna fick Kevin sitt sista och championatmeriterande cert och blev BIR. Vad den lille mannens tik fick vet jag inte riktigt, men domaren hade anmärkt på pälsen förstod jag. Utställningen var en terrierspecial, men här fanns även andra rasspecialer samtidigt, bl.a mopsar. En sak som jag reagerade på var att entrén till utställningen gick igenom en cafeteria. Det hade ju aldrig gått i Sverige. Men det var väldigt praktiskt för oss utställare. Där fanns varm mat hela dagen, cafeteria samt en affär som gjorde godis, chokladpraliner m.m Så det det gick ingen nöd på oss under dagen. Trevlig stämning råder alltid på dessa utställningar och man får alltid nya vänner.En nyvunnen vän som har Irländsk terrier sände dessa foton till mig efteråt. Inte så bra upplösning på dom, men ändå...

Bonnie då? Nej, hon fick stanna i bilen, för hon hade inget att vinna den här gången. Hon har alla meriter hon behöver, men måste vänta på tiden. Det ska gå ett år mellan första och sista meriten för att bli champion.

Så är jag och hundarna på väg utomlands igen. Sitter på Tysklandsfärjan och halvsover i en av de sköna fåtöljerna. För 15 år sedan eller så, fanns det snabbfärjor på de flesta linjer till Tyskland. Man kunde då åka till Rostock på 2,5 timme. Likadant till Bornholm, Gotland och andra ställen. Någon snabbfärja finns kanske kvar, men katamaranen till Rostock är borta sedan många år. Den som var min favorit. Dom hade flygfåtöljer, gratis tidningar och man blev serverad mat som på flyget. Dom som serverade kallade sig 'stewards' också, vill jag minnas. Och när katamararen fick fart under "vingarna" och flög över vattnet var det en hissnande fantastisk känsla. Jag älskade verkligen att åka med den. Numera får man sitta timme ut och timme in på en låååångsam färja. Får passa på att vila lite, för sedan blir det några timmars körtid.

[Bild]

[Bild]

Ljudbokssajten Storytel har nu gett ut 10 delar av Sagan om Isfolket. En helt underbar berättelse som många av er kanske har läst. Jag har ingen tidigare erfarenhet av böckerna om Tengel och Silje och deras familj, så för mig är allt nya äventyr och spänning. Böckerna skildrar olika livsöden inom familjen sedan 1500-talet och frammåt. Jag har lyssnat på de 10 inspelade delarna och väntar nu till jul, då det kommer några till. Under tiden lyssar jag från början igen.

Det händer så mycket och det är så många personer inblandade att det är svårt att hålla reda på hela den stamtavlan. Så för att komma ihåg vissa delar, är det bra att kunna gå tillbaks och lyssna igen.

Bok 1,2 och 8 är mina favoriter just nu. Men vi får se när jag har lyssnat igenom alla igen.

Eftersom det var skönt väder och fredag tog jag en långrunda med hundarna på lunchen. Annars brukar vi ta den på kvällen. Fast det är ju så trist att gå där i mörkret. Promenaden gick bra, för vi mötte inga andra hundar, bara ett par gående utan hund. Men jag såg att Bonnie sträckte på huvudet direkt, för att se om dom ändå inte hade en hund med... Men tji fick hon, den här gången.

Till helgen blir det mycket trimning, så får vi se om det blir någon tid över till städning och trädgård. Det handlar ju om att prioritera...

Trevlig helg!

Foton från höstpromenad i Bruce Skog, med härliga färger på löven

Åh vad det är svårt att komma upp på morgonen. Önskar att jag var en sådan som bara 'poppar' upp på morgonen pigg och utvilad. Men tyvärr, jag vaknar aldrig pigg och utvilad.

Mina hundar och jag är lite osams. Eller kanske bara jag som är lite osams. Jag är nämligen SÅ trött på deras dåliga uppförande under våra dagliga promenader. Dom skäller och bär sig illa åt. Främst på hundar vi möter, men det kan i bland räcka att se en hund på avstånd.Jag har tränat med olika typer av kontaktövningar, godis, pipleksaker, boll, klicker och kan inte förstå varför det ska bara så svårt att fatta!!! I andra sammanhang träffar dom hundar utan problem. Men att möta EN hund på promenad blir till en utmaning, VARJE DAG. Och jag är så vansinnigt trött på det. Idag mötte vi en dvärgschnauzer och jag tror att jag skrämde skiten ur Bonnie så arg som jag blev på henne. Så vid nästa hund vi mötte, röt jag och hon satte sig, helt tyst. Att ryta är hel fel strategi, det vet jag. Men just idag fungerade det, i morgon får jag nog hitta på något annat.

Hundarna tittar på TV. 'Bonde söker fru' tycker dom är kul. Många djur att titta på. Ibland springer de skällande omkring och 'letar' efter någon katt eller ko de sett i rutan.

Igår kväll var vi på ringträning här i Bårslöv. För en gångs skull hade jag riktigt nära. Många uppfödare i närområdet är med. Ett 20- tal hundar av olika raser, allt från Stor Pudel till minsta dvärghund. Först gick jag med Bonnie för hon måste lära sig att slappna av, även om det är andra hundar med. Det gick bra. Bonnie är ju också uppmärksam på mig. Allt för en liten köttbulle!! Efter pausen bytte jag till Kevin. Jösses, han gick mer på bakbenen eller baklänges runt. Så det var ganska uppenbart vem som behöver mest träning. Det är ju en av avigsidorna med att ställa ut en hund i en ras där inte många deltar. Det är inte alltid det finns fler hundar i ringen samtidigt. Så Kevin är mer van att träna ensam. Här var det många hundar, både framför och bakom. Det gjorde honom uppspelt och ingen köttbulle i världen kunde få honom att koncentrera sig på mig just då.
Tokiga hundar har jag, men väldigt älskvärda.

Jag har fått ett recept på en god smörgåstårta. Tror att det går att läsa.
Prova den, jag har hört att den ska vara riktigt ''yummie".