Åh vad det är svårt att komma upp på morgonen. Önskar att jag var en sådan som bara 'poppar' upp på morgonen pigg och utvilad. Men tyvärr, jag vaknar aldrig pigg och utvilad.

Mina hundar och jag är lite osams. Eller kanske bara jag som är lite osams. Jag är nämligen SÅ trött på deras dåliga uppförande under våra dagliga promenader. Dom skäller och bär sig illa åt. Främst på hundar vi möter, men det kan i bland räcka att se en hund på avstånd.Jag har tränat med olika typer av kontaktövningar, godis, pipleksaker, boll, klicker och kan inte förstå varför det ska bara så svårt att fatta!!! I andra sammanhang träffar dom hundar utan problem. Men att möta EN hund på promenad blir till en utmaning, VARJE DAG. Och jag är så vansinnigt trött på det. Idag mötte vi en dvärgschnauzer och jag tror att jag skrämde skiten ur Bonnie så arg som jag blev på henne. Så vid nästa hund vi mötte, röt jag och hon satte sig, helt tyst. Att ryta är hel fel strategi, det vet jag. Men just idag fungerade det, i morgon får jag nog hitta på något annat.