Så har hundarna och jag varit iväg på årets sista utlandsresa, till Berlin. Inte så långt, från vårt sett att se det.  På vägen ned var det meningen att jag skulle ha med en ung collie. Men av någon anledning blev den hunden kvar i Sverige, då köparen ångrade sig bara någon timme innan jag skulle hämta honom. Och på hemvägen hade jag en fryscontainer (hink), som förhoppningsvis ska resultera i valpar i ett av våra grannländer. Det är trevligt att vi  utställare,som reser kors och tvärs kan hjälpas åt. Ibland samåker man, ibland skickar man hundar eller annat med varandra. Vi kom i alla fall fram till vårt hotel, strax söder om Berlin frammåt kvällen. Hotellet låg vid kanten av en stor hed, där man håller en del djur. Där fanns bl.a får, kronhjort, visenter och någon sorts häst. Men jag såg inga djur alls under våra morgonpromenader. Så till utställningen. Träffade flera gamla vänner och några som kom fram och visade intresse för vår ras. En liten festlig man med en i mitt tycke otrimmad Lakelandtik pratade mycket med oss. Han hade väldigt bestämda åsikter om saker och ting, vilka i regel inte alls stämde med min uppfattning. Bland annat han åsikter om min trimning. Och hans grizzlefärgade hund var absolut inte grizzle, utan black and tan. Men han var inte uppfödare, utan såg kanske saker och ting från ett annat håll. Vi var sist ut i ringen och av de tre hundarna fick Kevin sitt sista och championatmeriterande cert och blev BIR. Vad den lille mannens tik fick vet jag inte riktigt, men domaren hade anmärkt på pälsen förstod jag. Utställningen var en terrierspecial, men här fanns även andra rasspecialer samtidigt, bl.a mopsar. En sak som jag reagerade på var att entrén till utställningen gick igenom en cafeteria. Det hade ju aldrig gått i Sverige. Men det var väldigt praktiskt för oss utställare. Där fanns varm mat hela dagen, cafeteria samt en affär som gjorde godis, chokladpraliner m.m Så det det gick ingen nöd på oss under dagen. Trevlig stämning råder alltid på dessa utställningar och man får alltid nya vänner.En nyvunnen vän som har Irländsk terrier sände dessa foton till mig efteråt. Inte så bra upplösning på dom, men ändå...

Bonnie då? Nej, hon fick stanna i bilen, för hon hade inget att vinna den här gången. Hon har alla meriter hon behöver, men måste vänta på tiden. Det ska gå ett år mellan första och sista meriten för att bli champion.