Hej och hå!
Hoppas julen har varit lugn och trivsam hos er. Tack för alla julkort och julhälsningar.

Julen är ju för de allra flesta en möjlighet att träffa släkten, som man kanske inte hinner se så ofta under resten av året. När jag var liten träffades vi alla hos min moster och morbror som hade en stor lägenhet (eller 'våning' som man sa i finare kretsar) på Östermalm i Stockholm. Ofta blev vi uppåt 20-talet personer som skulle fira jul tillsammans. Det var massor av julmat och självklart 'dopp i grytan'. För er som inte vet vad det är, så sparade man spat från kokningen av julskinkan. Då doppade man sedan skivor av vörtbröd eller limpa i det goda smakrika skinkspat. Där av namnet "dopp i grytan".  Det var väldigt gott, men är nog inte så vanligt längre. Efter alla god mat var det dans runt julgranen. Den vqar alltid ståtligt och ca 4 meter hög. Vackert dekorerad förstås. Under granen låg alla paket och väntade. Frammåt kvällen var det min morfar som läste och delade ut paket. Han såg ut lite som en jultopmte i tjock vitt hår och vitt skägg. Alla paket skulle ha ett rim, som morfar läste upp. Sedan väntade alla på att paketets ägare öppnat paketet tills nästa paket delades ut. Därmed tog det hela många timmar. Att titta på TV var det inte tal om på den tiden. Många gånger visste man i förväg vad man skulle få, eftersom man alltid fick samma. Morfar var myntsamlare och arbetade som myntexpert på Historiska museet. Av honom fick jag alltid mina år i mynt. En rätt påhittig julklapp faktiskt. På den tiden fanns både 1-öringar, 2-öringar, 5-öringar, 10-öringar och kronor i olika valörer. Det var säkert en del knåpande för att få ihop det hela. Vill minnas att mina kusiner fick samma modell på julklapp. Nu för tiden blir det inga julklappar. Jo, kanske någon chokladask av mina snälla arbetskamrater. Fast lite fundersam blev jag i år när jag ur ett paket packade upp en mugg som det stod "Fuck You!" på. Ja, nu är vi kanske inte bästa vänner, men det tycker jag nog ändå var lite under nivån, av en vuxen kvinna i min ålder. Fast en mugg har man väl alltid nytta av.

Men bästa julklappen var ändå att Storytel släppte en ny omgång av Sagan om Isfolket. Del 11 kom precis före jul och del 12 har jag lyssnat på under julhelgens hundpromenader. Tre delar till släpps nu och eftersom det finns ett 40-tal böcker kommer vi att bli väl försedda under flera år framöver. Serien om Sagan om Isfolket av Margit Sandemo har ni väl inte missat? 

Annars har julen varit väldigt slö, för hundarna och mig. Vädret har ju inte inbjudit till några längre promenader, men vi har gått lite runt i Bårslöv. En dag träffade Kevin och jag Yelva och Sally. Det var väldigt kul, eftersom dom är nyinflyttade i Bårslöv. Kevin blev jätteglad över att träffa Sally och kråmade sig och försökte flirta med henne. Så gick vi en promenad tillsammans då det för en gångs skull inte regnade.

TVn har gått varm under helgen och många trevliga filmer har jag sett. Missade till och med större delen av Kalle Anka på julafton. Nu gjorde väl inte det så mycket för den har man väl sett varje år i 40 år eller så. Men en tradtion är en tradition. Här nere i Skåne är det många som ser på danska Kalle Anka, den sägs vara bättre än den svenska. Men jag har inte sett den än. Men många andra saker har vi sett, hundarna och jag. Ibland har klockan hunnit bli både 01.00 och 02.00 innan lampan släktes. Sovmorgon kan man ju ta när man är ledig och ibland till och med en middagslur.

Nu laddar vi för nästa stora firande. Hittills har jag inte hört en enda smällare, men det kommer säkert. Jag laddar alltid med godis, pipleksaker och tennisbollar när jag går ut, ifall. OM det smäller så låter jag positiv och hur rolig helst, berömmer, piper osv. Allt för att hundarna ska sätta ihop ljudet av smällare med något positivt. smäll = godis/pipis/kul.Nu är mína hundar tränade sedan de var små och bryr sig inte. Me n det kan ändå vara idé att peppa upp dom lite, så att dom inte blir rädda den här gången. Lås inte in hunden i källaren, garaget, badrummet eller någon annanstans. Lär hunden att det är kul istället. Det är ofta det visslande ljudet som hundarna reagerar på, inte själva smällen.

GOTT NYTT ÅR alla bloggläsare!