Äntligen återkom solen, lite lite blå himmel, snöfria åkrar ... Även om det började med dimma. Härligt, nu mår jag redan så mycket bättre. Och ljuset som blir bättre för varje vecka. Skönt med ljus på morgnarna.

När jag körde till jobbet så funderade jag över en sak. Det är så typiskt att bilar är gjorda av män, för män. Hur menar hon nu? Jo, interiören är så klart gjord för män. Bara en enkel grej som körriktningsvisare. Nej, jag vet att alla inte vet om att det finns en. Men för oss som använder den, sitter den avigt till. Om jag håller i ratten så når mina fingertoppar precis fram till visaren. Så för att kunna trycka ned/upp den måste jag släppa ratten. Det ska man säkert inte behöva göra.
Många kvinnor har ju betydlig mindre händer och når kanske ännu mindre till visaren. Kanske därför så få använder den? Men tänker man efter så bygger bilar på att man har långa men och armar. Hur många av er kan skjuta tillbaks sätet så långt som ni borde. Då sitter ni med raka armar, om ni ens når ratten. Och för att sitta med rätt vinkel i armbågen, sitter man fel. Nej, in med lite kvinnor i industrin, så att vi får bilar som är anpassade för alla. Det finns anpassningsbara bilar säger ni. Visst, man kan justera stolen, ratten på vissa märken. Men fortfarande sitter instrumenten fel, för oss som inte når dom.

Bonnie på sin favoritplats, uppe på burarna. Nej, inte när jag kör, bara när bilen står stilla.