Om ni inte såg det otroligt känslosamma och fina mötet mellan Jill Johnsson och Kristian Gidlund i gårdagens Jills veranda, så måste ni se reprisen (eller titta på Play). Jills veranda är för den delen att otroligt bra program, som inte bara innehåller mycket bra musik utan också resor genom USA. Främst runt och omkring Nashville där Jill har sitt hus. Men möten med musiker, fantastiska interiörer, ja ett intressant program helt enkelt.

Efter programmet funderade jag över tillfälligheter i livet. Saker som är "nära ögat" men ändå inte tillräckligt nära, den gången. Som t.ex när min man reste från Stockholm till Kristianstad med flyg. På den tiden vi bodde strax intill flygplatsen, strax utanför Kristianstad. På kvällen framför TVn ser vi hur samma plan på returresan till Stockholm kraschade i närheten av Bromma. Han var chockad i flera dagar efter det. Och den mycket goda vännen som reste från Stockholm till Tallin på en konferens och hur han ser på TVn på hotellet att färjan som han just kommit med, Estonia, på sin returresa till Stockholm råkade ut för storm och sjönk. Något de flesta av oss minns. Vår vän flög hem, helskinnad kan jag säga. Men han mådde dåligt länge efteråt. Själv åkte jag färja till England bara 2 dagar efter Estonia katastrofen. Det var väldigt tryckt stämning ombord. Men nog bland det säkraste man kunde göra just då. Säkerheten var enorm. Tänk så "nära ögat" det kan vara ibland...

För att nu prata om något annat...
Eftersom man inte får knappa på sin mobil under färd längre måste man ju hitta på något annat när man är på resande fot. Haha, så ni trodde kanske att jag sms:ar och kör bil samtidigt. Jo, det har faktiskt hänt. Men nu är det slut på sådant, så vad gör man istället. Igår var jag, som jag nämt i Lund, en resa som tar ca en timme, mest på motorvägen E6. Eftersom jag kör lugnt och försiktigt så ligger jag till höger och alla andra till vänster, om ni förstår. Och då kan man hålla lite koll på vilka bilmärken som kör förbi. Nu har vi ju redan lärt oss att Audi, BMW och Mercedes körs som av biltjuvar i vänsterfilen, så det är ju inget nytt. Men om man räknar lite under en halvtimme eller så. Då kom jag fram till att var 3:e bil (på ett ungefär) var en Audi eller en Volvo. Volkswagen ligger också bra till, likaså Ford och Opel.

Så idag , när jag var på det stora stora köpcentret Väla, gjorde jag ett nytt bilräkningstest. Gick på en gångbana över en parkering med bilar på båda sidor, totalt 16 bilar. Av dessa var 4 st Audi, 3 st Volvo, 2 st Ford, 2 st Opel, 2 st VW´och resten var Toyota, Nissan, Kia. Så även här stämde min tes. Audi är en populär bil. Men, det vill jag inte ha någon i alla fall..

Vilket gjorde att jag kom på sak som hände på lunchen. Det har varit väldig dimma i idag. Och när man kör från stan hem till mig, kör man av strax innan E6, Först under påfarten och sedan över E6 och det som ska mot Stockholm och Göteborg kör en skarp kurva till höger och jag rakt fram. Det är 70 km på just den biten. Men det kommer en bil och vräker sig om mig på högersidan och det var inte i 70, kan jag säga. Han ska mot Stockholm och är inte medveten om att kurvan är ganska skarp. Så i hans fart fick han snabbt problem och var väldigt nära dikeskanten kan jag säga. Varför tror dom som har en (ja, ni gissade helt rätt, en Mercedes) att hastighetsgränser inte gäller dom. Det finns så klart en anledning till att farten sänkts på sträckan, t.ex en skarp kurva.... When do the ever learn....?

Hundarna åkte med till Väla och så kunde vi gå en liten tur i Bruce skog, som vi ändå skulle åka förbi på vägen. Sedan blev det klippning av mig och lite fönstershopping.  Jo, en GoFika fick det förstås bli.
Hundarna sov gott i bilen när jag kom tillbaks, efter en knapp timme.

I morgon kväll kommer Kevin hem, så får vi hoppas att det ska gå bra med killarna ihop. Ja, kanske inte ihop, vi får se hur det går.