Varför räcker tiden aldrig till?
Slocknar i soffan vid 22-tiden, väl medveten om alla måsten som inte blivit gjorda. Trots att jag börjar min dag kl 05, så tycker jag ändå att jag inte hinner allt jag vill. Det finns alltid någon mer promenad att gå, någon hund att trimna, valpar att leka med.
Det är ju roligare än att städa, diska eller fixa trädgården. Men med fler timmar kanske? Nej, det handlar om att prioritera. Nu har jag inte sett på TV på 2 veckor.Saknar den inte alls utan somnar i soffan med en ljudbok i öronen. Så lagom kul att vakna igen vid 01-tiden och inse att hundarna borde ut, men nu har alla somnat. Ska jag väcka dom och gå en promenad i natten? Eller bara en kisserunda i trädgården? Men då skulle säkert någon börja skälla. Valparna skulle säkert vakna och vråla så att alla grannar vaknar. Att valpar alltid måste vara så högljudda! Och så extremt lyhörna. Dom vaknar bara man vänder sig i sängen. Dags att flytta in i gästrummet.
Mycket hyss! Skutt, skutt, viff, viff. Valparna busar, biter varandra, testar gränser, upptäcker. Bonnie och Kevin är så intresserade av de små, men lite för bordusa. När valparna inte är lösa inne eller ute sover dom i en komposthage i rummet. Då kan Bonnie beundra dom. Vill leka, vill bita dom lite. Försöker nafsa och slicka på en liten tass eller nos som sticker ut genom nätet. Snart åker dom.
Gosar, borstar, klipper klor, leker, kliar. Timmarna bara går.....!!
Dagens bild har jag "norpat" från Karys FB sida. (tack Kary!)
Visar Jana. som verkligen njuter i sin korg. En trygg hund!