Så är jag och hundarna på väg utomlands igen. Sitter på Tysklandsfärjan och halvsover i en av de sköna fåtöljerna. För 15 år sedan eller så, fanns det snabbfärjor på de flesta linjer till Tyskland. Man kunde då åka till Rostock på 2,5 timme. Likadant till Bornholm, Gotland och andra ställen. Någon snabbfärja finns kanske kvar, men katamaranen till Rostock är borta sedan många år. Den som var min favorit. Dom hade flygfåtöljer, gratis tidningar och man blev serverad mat som på flyget. Dom som serverade kallade sig 'stewards' också, vill jag minnas. Och när katamararen fick fart under "vingarna" och flög över vattnet var det en hissnande fantastisk känsla. Jag älskade verkligen att åka med den. Numera får man sitta timme ut och timme in på en låååångsam färja. Får passa på att vila lite, för sedan blir det några timmars körtid.

[Bild]

[Bild]

Ljudbokssajten Storytel har nu gett ut 10 delar av Sagan om Isfolket. En helt underbar berättelse som många av er kanske har läst. Jag har ingen tidigare erfarenhet av böckerna om Tengel och Silje och deras familj, så för mig är allt nya äventyr och spänning. Böckerna skildrar olika livsöden inom familjen sedan 1500-talet och frammåt. Jag har lyssnat på de 10 inspelade delarna och väntar nu till jul, då det kommer några till. Under tiden lyssar jag från början igen.

Det händer så mycket och det är så många personer inblandade att det är svårt att hålla reda på hela den stamtavlan. Så för att komma ihåg vissa delar, är det bra att kunna gå tillbaks och lyssna igen.

Bok 1,2 och 8 är mina favoriter just nu. Men vi får se när jag har lyssnat igenom alla igen.

Eftersom det var skönt väder och fredag tog jag en långrunda med hundarna på lunchen. Annars brukar vi ta den på kvällen. Fast det är ju så trist att gå där i mörkret. Promenaden gick bra, för vi mötte inga andra hundar, bara ett par gående utan hund. Men jag såg att Bonnie sträckte på huvudet direkt, för att se om dom ändå inte hade en hund med... Men tji fick hon, den här gången.

Till helgen blir det mycket trimning, så får vi se om det blir någon tid över till städning och trädgård. Det handlar ju om att prioritera...

Trevlig helg!

Foton från höstpromenad i Bruce Skog, med härliga färger på löven

Åh vad det är svårt att komma upp på morgonen. Önskar att jag var en sådan som bara 'poppar' upp på morgonen pigg och utvilad. Men tyvärr, jag vaknar aldrig pigg och utvilad.

Mina hundar och jag är lite osams. Eller kanske bara jag som är lite osams. Jag är nämligen SÅ trött på deras dåliga uppförande under våra dagliga promenader. Dom skäller och bär sig illa åt. Främst på hundar vi möter, men det kan i bland räcka att se en hund på avstånd.Jag har tränat med olika typer av kontaktövningar, godis, pipleksaker, boll, klicker och kan inte förstå varför det ska bara så svårt att fatta!!! I andra sammanhang träffar dom hundar utan problem. Men att möta EN hund på promenad blir till en utmaning, VARJE DAG. Och jag är så vansinnigt trött på det. Idag mötte vi en dvärgschnauzer och jag tror att jag skrämde skiten ur Bonnie så arg som jag blev på henne. Så vid nästa hund vi mötte, röt jag och hon satte sig, helt tyst. Att ryta är hel fel strategi, det vet jag. Men just idag fungerade det, i morgon får jag nog hitta på något annat.

Hundarna tittar på TV. 'Bonde söker fru' tycker dom är kul. Många djur att titta på. Ibland springer de skällande omkring och 'letar' efter någon katt eller ko de sett i rutan.

Igår kväll var vi på ringträning här i Bårslöv. För en gångs skull hade jag riktigt nära. Många uppfödare i närområdet är med. Ett 20- tal hundar av olika raser, allt från Stor Pudel till minsta dvärghund. Först gick jag med Bonnie för hon måste lära sig att slappna av, även om det är andra hundar med. Det gick bra. Bonnie är ju också uppmärksam på mig. Allt för en liten köttbulle!! Efter pausen bytte jag till Kevin. Jösses, han gick mer på bakbenen eller baklänges runt. Så det var ganska uppenbart vem som behöver mest träning. Det är ju en av avigsidorna med att ställa ut en hund i en ras där inte många deltar. Det är inte alltid det finns fler hundar i ringen samtidigt. Så Kevin är mer van att träna ensam. Här var det många hundar, både framför och bakom. Det gjorde honom uppspelt och ingen köttbulle i världen kunde få honom att koncentrera sig på mig just då.
Tokiga hundar har jag, men väldigt älskvärda.

Jag har fått ett recept på en god smörgåstårta. Tror att det går att läsa.
Prova den, jag har hört att den ska vara riktigt ''yummie".

Nys, nys och fnys... Ett förfärligt nysande startar mina morgnar.
Värre efter trimning, vilket gör mig lite orolig. Kan det finnas ett samband? Nej, det får inte vara så illa. Ska i alla fall höra med läkaren om medicin mot allergi. Och hundarna kanske får sova i sina korgar på nätterna.

Ikväll ska hundarna och jag på ringträning. Det ska bli roligt. Tror att Bonnie ska få följa med, kanske Kevin också, vi får se.

På jobbet lever efterdyningarna efter inbrottet i helgen.Tyvärr fick tjuvarna med sig en del och förstörde ett flertal dörrar, skåp och hurtsar. Så snickaren hade full dag att laga alla uppbrutna dörrar. Så onödigt!

Dagens foto blir en helt ljuvlig noshörningskalv. Född på Kolmårdens djurpark för några veckor sedan. Så ett besök på parken är förstås inplanerat.

Under helgen som gick har ett par av Stanleys barn visat framtassarna i utställningsringarna ute i Europa. I Vrtojba, Slovenien blev GBCH Rafingham Rifleman BIG-3 och i Riga, Lettland blev MultiCh Big Lady' Micro-Alfred BIR o Baltic Winner-13.
Och förra helgen blev Alfreds son, alltså Stanleys barbarn, Big Lady's Micro-Intruder BIS-2-Valp i Växjö. Han har sedan tidigare flera BIS-Valp placeringar. Tre fina och duktiga killar, som gör fin reklam för rasen.

I går fick Kevin en hälsning på Fars Dag, från sin dotter Flora i Nyköping. Tack, det var väldigt omtänksamt. När jag berättade det för honom tittade han upp. Ungefär som om han sa: "Va'! Finns det sådant? Hm, så trevligt..." Sedan såg han lite drömmande ut. Precis som om han tänkte tillbaks på de härliga dagarna vi hade på gården, när valparna var små. Några fantastiska dagar i somras, som jag kommer att spara i minnet länge. Kanske minns Kevin också tidiga morgonpromenader, med dimman över fälten. Hur han lekte med Fiona och Ruffa. Och valparna som var så mysiga att snusa på. Ja, det var en härlig tid!

Älskar den här bilden, på valparna som vilar i skuggan, under solstolen.

Avslutningen på jobbet på fredagen blev lite olustig. Eftersom jag sitter alldeles vid ytterdörren så hörde jag ett knirkande ljud som inte stämde, så jag gick upp och tittade ut i korridoren, där någon just släpper dörren och springer... Strax efter gick jag och mötte en Securitas-vakt i trappan. Bad honom att kolla och ringde samtidigt en kollega, som var kvar. En halvtimme senare fick jag ett Sms att hon hört någon på dörren igen, strax innan de sista gått. Så idag åkte jag till jobbet för att kolla. Jodå, klart inbrott. Brytmärken på dörrar till tjänsterummen, samt 2 rum med uppbrutna dörrar. Fick ringa Securitas, Polisen och min chef. Så vänta på Securitas och skriva rapport till universitets säkerhetsavdelning. Så där gick några onödiga timmar. Men det kändes olustigt när vi visste att de försökt innan. Inget verkar ha blivit stulet, hos oss i alla fall. Men ett säkerhetsskåp ska beställas på måndag. Tyvärr är det inte helt ovanligt med stölder på universitetet. Datorer, kameror, projektorer och annat stöldbegärligt finns ju ibland.
Beklagligt nog finns det personer som inte kan skilja på mitt och ditt!!