I morse fick jag för mig att jag skulle åka buss. Har ju ett busskort så det är bara att åka. Men latmasken sätter ofta in då vid 7-tiden   och tycker att bilen är nog enklare i alla fall. Men i morse gick jag ned till bussen och missade den med några 100-tal meter. Skitsamma, då fick det bli bilen i alla fall. Och på lunchen var jag faktiskt lite glad över det. Nu när stormen närmar sig och regnet piskar är det inget kul att stå på en busshållplats och vänta på en försenad buss. Mina kollegor (och studenterna) flyr just nu Campus, eftersom Skånetrafiken stänger tågtrafiken om en timme. Alla som måste ta sig från Helsingborg till Malmö och Lund rusar till tågen. Men den här veckan är det höstlov och inte många här. Inte hade vi höstlov när jag gick i skolan! Flera familjer, som jag känner, har åkt till London med sina barn. Det är tydligen det man ska göra på höstlovet. Säkert lite blåsigt idag, men man kan alltid gå på museum, eller sitta på en pub. Det finns ju så mycket att göra i London.

Själv får man streta runt Bårslöv ikväll. Att gå min vanliga runda över fälten är nog inte rådigt ikväll, så det får bli lite nära promenad. Ska bara åka förbi Anjinsan's Hundaffären på väg hem och köpa ett par tuggben.

Idag blir det foto på en liten söta nasse.

.

Naturligtvis hade jag (trots påminnelse igår) glömt att ställa om klockorna. Vaknade därför en timma för tidigt. Härligt att få en timme extra. Bara slöa lite till och jag kan verkligen konsten att slöa. Och efter att ha slöat riktigt länge blev det skogspromenad, lunch 'på sta'n' och lite inköp. Och ändå var det bara strax efter 14.00 Väl hemma fick Bonnie hopoa in i duschen för bad och trimning. Och trots att det tog sin rundliga tid att bada, föna torr och trimma så var klockan bara strax efter 16.00 En dag som gör att man hinner en massa. Nu har jag plockat in en del saker från min trädgård. Så att inte grillen och gräsklipparen flyger in till grannen i den väntade stormen.

Foto på en nybadad Bonnie invirad i handduk. färdig att bli fönad torr och så trimmad. Under tiden lite eftermiddagskaffe och Magnumglass  till matte.

Försov mig i morse, vilket inte var så bra. Skulle nämligen åka 15 min senare. Bara att packa bilen snabbt.
Ned till Malmö för att möta upp Pernilla, Niklas och Leo. Inte så lätt att hitta till hotellet, då min GPS ibland tyckte att jag skulle in på gågator. Men vi fann varandra och fortsatte gemensamt vår färd till Skivarp och trimträff hos Berit och Bert-Inge. Jättekul att träffas och trimma tillsammans. Mina egna hundar kom aldrig upp på trimbordet, eftersom jag mest ägnade mig åt Leo.
Matte Pernilla har ganska bra koll, men pälsen behövde kortas ned lite här och där. Leo var inte så värst samarbetsvillig. Men till slut gav han upp och stod ganska still. Det gick ju så mycket lättare då. Och som vanligt blir man mycket väl försedd av massor av god mat. Dagen gick alldeles för fort och jag var så tacksam att jag bara hade en timmes resa hem. För vi var väldigt trötta, både hundarna och jag. Mina hundar får stå på trimbordet en annan dag. Tack Berit och Bert-Inge för allt!!

Foto på Kevins kullbror Leo (Checkpoint Whyred) han är inte riktigt färdigtrimmad, men på god väg. Foto taget av Berit Axelsson

Haha, nej den fyller inte år eller så, men den har nått ett mål. Den kom igår till det magiska talet 19000 mil. Vi har varit med om mycket bilen och jag. Många roliga mil, i många länder.
Grannens bil, som spontant köptes för 2000:-. Det var ett bra köp. Den har varit en bra kamrat i vått och torrt.
Så även om den börjar bli på sin ålders höst får man vara tacksam för alla mil vi har tillsammans. Resor från Östersund i norr till Österrike i söder och många andra ställen. Vi hoppas att vi får många fler mil tillsammans.

Nu har jag lyssnat klart på del 10 i 'Sagan om Isfolket'. Det är en helt underbar och spännande serie. En släktsaga med många fantastiska människoöden. Det lär ha skrivits ett 40-tal böcker, som nu lästs in av Storytel. Nu blir det ett uppehåll och vi 'fanatiker' måste vänta till jul. Så nu har jag laddat ned Cirkeln istället.

Man hör det ofta nu, varningen från POLISEN om den nya typen av biltjuvar. Dom klistrar lappar på bakrutan på bilar. Gärna på stora parkeringar, typ köpcentra.
Så kommer du ut, hoppar in i bilen, startar, lägger i backen och ser lappen i bakrutan. Du går ur bilen för att bara avlägna lappen och vad händer... Någon hoppar snabbt in i din bil och kör iväg!!! Bildörren stod öppen, bilen igång, säkert din handväska på passagerarstolen...
Där och då blev du av med ALLT, bilen, handväskan, nycklar, mobil, ja rubbet!
Så OM du ser en lapp på bilens rutor - lås dörrarna och KÖR DÄRIFRÅN!!

Och så passa på att tanka idag, imorgon är det lönedag och bensinet höjs i regel. Idag stod det 13:78 på min närmaste mack. Den som om jag tankar där ibland får ett brev från banken. Ett brev om att min Visa kort kan ha hamnat i orätta händer och att jag behöver spärra mitt kort. En numera vanlig procedur i mitt liv. Tyvärr också en ganska långsam procedur som gör att jag är utan betalkort i ca 2 veckor. Men hittills har ingen snott mina pengar.  Så var försiktiga - speciellt vid obemannade stationer.

Foto på Kevin. Vi har lite olika vanor. Efter morgonpromenaden kryper han ihop på min huvudkudde, medan Bonnie och jag äter frukost.

Har ni oclså märkt det att alldeles för snart är vi inne i den där perioden då man åker hemifrån i mörker och kommer hem i mörker. En tröstlös tid, som alltid får mig att fundera över våra förfäder. Dom som för väldigt väldigt länge sedan flyttade norr ut och hamnade i norra Europa, Skandinavien och andra delar av norra halvklotet. Säkert många olika orsaker som påverkade dom. Men varför flytta till ett kallt och tufft klimat? Kanske för att tillgången på mat var bättre här. Mat är en stark drivkraft och vi har gott om vilt här.
Ja, inte vet jag. Men jag önskar på ett sätt att mina förfäder stannat längre söder ut. Jag har dessutom Valloner i släkten, som invandrade från Belgien på senare tid. Ja, senare tid är kanske ett relativt begrepp, men det är ju nutid jämfört med de första invandrarna. På 1700-talet tror jag det var. Nu är det vår tid och vi får stå ut med mörkret och kylan...
Så för att inte deppa ihop blir det en sandstrand igen...

SKITVÄDER! Men det kan man ju inte säga, eller....? Det är bara att bylta på sig regnkläder och ge sig ut. Varken jag eller hundarna vill gå ut i det här vädret, men ut måste vi. Det är baksidan av att vara hundägare i Sverige. Skulle jag inte hellre vilja vara hundägare i Kalifornien? Mja, kanske inte, för det för med sig andra saker. Värmen och solen är nog bra, men attityden och sättet att hålla hund i USA kanske inte skulle tilltala mig lika mycket. Så vi får vara glada att det inte snöar här hemma bara.
Nej, jag föredrar mörker och regn framför snö. Går inte alls på att det blir ljusare och renare med snö. Skitsnack, det blir bara blask, plask och skitigt.  

Den här helgen har nog varit en av det slöaste på länge. Vi har inte gjort många knop hundarna och jag, mst vilat och tittat på TV. Lite trimning måste man ju göra och några promenader förstås, men städningen gick nog på skam. Vi tyckte att vi var värda att få vila upp oss den här helgen.

Nästa lördag är det trimträff hos Berit och Bert-Inge i Skivarp. Har du en Lakeland terrier och vill ha lite hjälp att lära dig trimma själv, hör av dig!! Vi trimmar på våra egna hundar, men hjälper förstås de som vill ha hjälp att komma igång. Det är roligt att träffas och trimma tillsammans.

Så, på med regnkläderna....!!

Foto: Slöat i soffan mest....

Igår kom hösten med regn, blåst och kylig morgon. Lite bättre under dagen, men det är nog dags att vänja sig.
På de helger jag är hemma känner jag ofta för att bara lata mig. Sova länge, titta på morgon TV, läsa en tidning , eller bara varva ned. Det tycker jag att jag är värd. En skön promenad blir det ju alltid med hundarna mitt på dagen. Antingen åker vi till Bruce skog, där finns många härliga promenadstigar. Eller så går vi Görarps-rundan, förbi brandstationen och växthusen, utmed motorvägen en bit. En lagom runda där vi ofta går vår kvällspromenad. Eller så går vi förbi Södergård (dom med jordgubbarna), ned till Råån och tillbaka upp på andra sidan gården.
Alla rundor är fina och speglar naturens skiftningar under alla årstider. Man ser fälten, träden, trädgårdarna ändras efter årstid.
Bara att njuta!

En bild från Görarps- rundan i somras. Men det såg nästan likadant ut idag, med E6:an i bakgrunden. Fast inte lika varmt idag förstås...