Det har väl framkommit tidigare i den här bloggen att jag inte är någon vän av igelkottar. Och det är inte mina hundar heller. I går kväll märktes att det var något och Bonnie var väldigt exalterad. En stor igelkott stod och nosade alldeles intill kompostnätet, som utgör inramningen av vår trädgård. Så jag fick tag hundarna och stängde in dom. Tog min 'igelkott-hink', puttade i den 'morrande' igelkotten. Så tog Kevin och jag en promenad ned till Brandstationen och släppte ut kotten i en skogsdunge.
Väl hemma släppte jag ut hundarna som direkt rusade till samma plats och skällde. Förklarade för hundarna att nu fanns inga fler kottar på tomten, så nu kunde dom sluta skälla. Men vid närmare titt ser jag... En stor nästan svart igelkott på exakt samma ställe! Helt otroligt. Bara att hämta hinken igen och Stanley fick följa med bort till de stora fälten. Där släppte vi ut den i ett buskage. Vet inte om det är områdets goda möjligheter till föda som gör att igelkottarna blir så stora. Båda dessa var på närmare 2 kg och 30-35 cm långa. Det är nu 5 igelkottar som flyttats från tomten, hittills i sommar och ingen har hundarna lyckats ta. Undrar om man kan hindra deras intrång på något sätt? Får väl sätta el i kompostnätet. Det håller nog hundarna inne och igelkottar ute. Men är säkert inte tillåtet.

Vet inte hur vädret blir idag, men någon liten utflykt får det nog bli.
Söderut får det bli idag, tror jag. Är ju lite slottstokig (nej inte skogstokig, det är något annat) och bor ju i en del av landet som har många fina slott på sin karta. De flesta i sydöstra delen. Men vi ska nog hitta något att besöka.

Och så ska nybadade hundar putsas inför helgens begivenheter. Så en dag med mycket på agendan. Semester!!

Foto: 'Matte, jag ser den....!!!!'

Att det ska vara så svårt ibland att företa sig något. Idag nlev det så många ideer i mitt huvud pm vad jag skulle hitta på att det inte blev något. Blev sittande i soffan med en ny ljudbok. Fick ett tips om Röd Måne av Elisabet Nemert. Den påminner mycket om Sagan om Isfolket och utspelar sig under ungefär samma tid
som SOI är på i slutet av del 4. Ser fram emot del 5 som kommer på onsdag. Under tiden fungerar Röd Måne utmärkt.

Idag ska hundarna badas och putsas. Nästa helg är det utställning igen och då måste vi vara fina. Det blir några timmar på trimbordet, men det bekommer inte mina hundar. Och själv tycker jag att det är så avkopplande.

Äntligen kom lite regn. Det är fortfarande varmt, men växterna fick en liten kort dusch, in an solen kom tillbaks igen.

Jag bor nära motorvägen (E6) och nästan granne med Brandstationen. Det innebär att jag dagligen hör larmen från stationen och hör bilarna gå ut. Oftast ut på motorvägen. Vad är det som gör att bi kör så illa att det händer olyckor. Måste alla ha så bråttom? Måste man alltid vara först?
Om rytmen i trafiken sänktes skulle olyckor minska. Om man kör i 90 eller 110 gör ingen direkt skillnad i tid till din destination. Det kan vara tänkvärt att komma fram 15 minuter senare, än att inte komma fram alla. Sänk farten, du hinner ändå!!
Foton på en nybadad och putsad Bonnie.

Oj vad tiden går... Har redan jobbat min vecka och ser nu fram emot ytterligare 2 härliga semesterveckor.

Vi har firat Kevin, som fyllde 2 år i veckan. Grattis säger vi förstås även till hans syskon! Hörde att några hade blivit firade ordentligt, med "tårtor" av olika slag. Vi firade inte med mat, utan med annat kul och bus. Känns konstigt att dom redan är så gamla. Dom är födda strax efter Oslo/Utöja-morden, så det kommer man ju alltid att minnas. TV:n stod ju på jämt och där satt jag i valplådan. Ja, det är ju också ett minne av en valpkull...

En dag åkte Stanley och jag till Tomatens Hus, som ligger i Vallåkra, strax söder om Helsingborg. Ett fantastiskt ställe. Man köper färska grönsaker förstås, men kan också köpa bröd och delikatesser av olika slag. Eller så kan man bara sitta i trädgården och fika. Deras Tomatpaj är supergod. Ett populärt ställe, som har många långväga besökare. På vägen såg vi en engelsk dubbeldäckad buss. Trafalgar Square stod det på den. Åh, vad jag önskade att jag kunde följa med dit...

Vi har också varit ute på Helsingborgs Brukshundklubb och tränat lite. Det är alltid så trevlig stämning och man känner sig så välkommen. Tänkte på det en dag när jag stod där och tittade på alla som tränade, att väldigt få har rena 'brukshundar' nu för tiden. Förr var man alltid lite udda om man inte hade schäfer, men nu är de flesta aktiva ägare till en annan ras. Ofta är det någon form av vallhund, för dom är väldigt lätta att träna, alltid 'till lags', som dom är. Lakeland terriers är också lätta att lära. Men jag vet inte om jag lyckats med det precis, mina hundar är lite 'ostyriga'. En som däremot lyckas, gång efter gång med sina hundar är Berit Axelsson, kennel Terrax. Fantastiska lydnadsresultat. Det är brara att gratulera, för det ligger ett enormt arbete bakom så fina resultat.

Foton: Engelsk buss, tomatpaj. 

Efter lång väntan (en hel vecka) kommer äntligen del 4 i serien Sagan om Isfolket ut på Storytel idag. Eftersom jag var vaken och tittade på repriser sent, så kunde jag inte låta bli att logga in på Storytel strax efter 00.15, för att se om den kommit. Men nej, det var bara att släcka och säga godnatt till hundarna. Klockan var väl 07.00 nästa gång jag kollade, men fortfarande inget. Det går tydligen inte med automatik. Ok, dom får väl komma till jobbet först då. Så nu när klockan är 09.30, och fortfarande ingen ny bok att ladda ned, börjar jag bli lite frustrerad. En god vän skrev i sin blogg att hon skulle vänta med den till hon skulle göra en utställningsresa, för att ha lite sällskap på vägen. En väldigt bra idé, om jag bara kunde hålla mig så länge. Men det hinner kanske komma en ny bok tills vi ska på nästa resa. annars är det precis det som är så bra med Storytel Appen i mobilen. Man kan lyssna i bilen, på promenaderna och i hängmattan...

Igår var vi på grytträningen igen. Det är så trevligt. Duktiga instruktörer och trevlig stämning. Roligt att se unga hundar, som man följt några gånger, hur "polletten" plötsligt trillar ned och dom får helt ny energi. Kevin var duktig. Börjar som han brukar lite trevande, med att slicka och buffa på gallret till grävligen, istället för att skälla. Dom ska bara skälla och "markera" att det finns en grävling där. Så med lite "peptalk" kom han igång och skällde ordenligt. Då flyttade vid honom en bit bort, så att han själv skulle hitta tillbaks till grävligen. Det gick rätt bra i början. Sedan tror jag han blev lite mörkrädd och satte sig i ett hörn. Då började vi om igen, skälla på grävligen och flytta en liten bit bort. Vi slutade bra och han blir helt tokig när man ska ta upp honom. Han VILL vara kvar och det märks att han verkligen älskar det och har motivation. Vi ska bara lära honom att hitta till kitteln med grävligen själv, genom att söka igenom gångarna. Det kommer, han har bara inte fått ned "polletten" hela vägen än.
Bonnie ska också få träna lite mer i höst. Igelkottar, katter, harar och andra hundar skäller hon gärna på, men grävlingen...njae, den var lite läskig... Så hon ska få mogna lite och komma igen senare.

Hemma sent och det blev sen middag för både mig och hundarna. Stanley trodde inte att det var sant att han inte fick mat förrän vid 21-tiden, han som börjar hoppa jämfota efter mat redan kl 16. Så det tog inte många sekunder förrän det var renslickade skålar.
Sedan blev det sängen och repriskväll på TVn. Med SVT Play och andra Play-kanaler behöver man inte missa något bra program, även om man varit borta. 

Foto: Bonnies i  favoritstolen. Vi är verkligen soldyrkare i vår familj. 

På TVn sa dom i morse att Skåne nu har värmebölja! Det innebär visst att man ska ha haft över +25C mer än tre dagar i sträck. Ja, ös på bara!! För min del får det gärna vara så här året om. Skrattade lite åt mig själv idag, när jag på lunchen satt mig i min bil. Den hade stått och stekt i solen några timmar och var väldigt HET! Men jag sjönk ned på det varma sätet och tänkte "Åh vad varmt och gott!". Det är nog inte så många som skulle hålla med, men jag älskar värme. Skulle kanske bo i Australien eller någonstans. Och ni som inte står ut i värmen, ni kan ju tänka er hur jag fryser när det är lägre än +10C. Där går min nedre gräns, allt annat är vidrigt!

Ibland förstår jag inte varför jag (och många andra) uppfödare satsar tid och pengar på att föda upp rasrena hundar. Undrar om man inte skulle göra "karriär" som blandrasuppfödare. De som tror att man blir rik på hunduppfödning skulle nog satsa på det i alla fall. Inga utgifter, bara inkomster. Träffade en familj med en liten cavapoo (cavalier king chales spaniel + pudel + ?). Hon var 12 veckor och ljuvligt söt!! Svart och vitt ulligt troll som man föll totalt för. Familjen hade betalat 10.000.- för henne på annons. Ingen stamtavla, inga papper, ingen skötselanvisning, ingenting.... Det är så sorgligt att man inte vet vad man ska säga. Så man säger ingenting. Fast man har lust att SKRIKA, lämna tillbaks hunden. För om de oseriösa (ja, jag väljer att kalla dom så) uppfödarna inte fick sålt sina telningar kanske dom slutade. Men om man inte ställer ut försäldrarna, inte betalar registreringsavgifter eller veterinära avgifter så blir det en hel del pengar "över", när man tar lika mycket för sina valpar. För att vi som säljer rasrena hundar tar 10-12.000:- för våra valpar är ju beroende på att vi också lägger en del kostnader på att få valparna registrerade, vaccinerade, försäkrade och meritera föräldrarna till valparna. Det är ju liksom vår "garanti". Nej, hur ska man få stopp på blandrasuppfödarna, om folk betalar vad som helst för en valp utan papper.

Första dagen på jobbet, efter tre veckors semester. Det var väldigt lugnt, måste jag säga. Det var bara jag och en lärare här. Men man får mycket gjort och det känns ju lite bra. Två mail och ett telefonsamtal är dagens skörd. Då ska man inte klaga. Under en vanlig dag under terminstid får jag kanske 30 mail och 20 telefonsamtal + 10 besökare, så där på en "höft". Så lite lugn start gjorde ju inget. Det blir säkert mer under veckan, nu när jag gjort mina utskick till alla nya studenter som ska börja i höst.

Jo, ni förstår att när terminen börjar den 2 september, då ska hälften av alla nya studenter resa utomlands. Resebyråerna är ju inte dummare än att dom dumpar priserna på sina resor under september. Det innebär att det hör av sig en drös med folk nu när dom får sina scheman utskickade och frågar "vad som händer" om dom inte dyker upp. Ja, är dom inte på plats på uppropen så mister dom sin plats, så enkelt är det. Sedan missar dom ett antal föreläsningar, som dom behöver för att klara sina prov. Vilket i sin tur kan påverka deras fortsatta studier. Fast det tror dom inte. Men vi vet av erfarenhet att det inte är så lätt att dyka upp ett par veckor in på en ny utbildning och tro att man lätt ska "hinna ikapp".  Inte om man ska hinna festa och resa och jobba halvtid samtidigt....

Usch nu var jag hemsk, men bara vis av över 20 års erfarenhet i den här branschen.

Foton idag (igen) på kennel Nun's Storys underbara söta valpar

En hanvalp är fortfarande till salu.

Tror det är han som sitter upp (Nun's Story Hugo Lloris)

Satt och funderade på hundars olika temperament. Mina egna i första hand. Och trots att jag aldrig varit ett dugg intresserad av astrologi, började jag fundera på i vilket tecken mina hundar är födda i. Det visade sig att både Kevin och Bonnie är samma tecken, lejonet. Det stämmer nog med Kevin. Stort självförtroende, självupptagen, kreativ, fåfäng. Jag skulle gärna lägga till, svårt att koncentrera sig. Medan Bonnie som är i slutet på samma tecken är helt annorlunda. Dåligt självförtroende och inte ett dugg självupptagen eller fåfäng. Och Stanley som var Stenbock, stämmer ganska bra. Stenbockar är ärliga och trygga i sig själva och det stämmer på Stanley. Dessutom har dom lätt att anpassa sig och det kan jag gärna stryka under på när det gäller Stanley.Men det där med astrologi kanske inte är något för hundar..

Idag fick det bli hemmets lugna vrå. Solstolen (+26C) och ljudbok = lyckad semester! Tyvärr ska jag jobba nästa vecka, så det är sista dagen i solstolen på ett tag. Studenterna behöver få utskick om när och var dom ska börja på universitet i höst. Så lite sådant på närmaste agendan. Sedan dyker det säkert upp ett antal andra saker på vägen...

Foton på fler av familjens soldyrkare. Var ska jag få plats?

Bonnie var helt slut när vi kom hem, efter dagens utflykt. Ja, jag har lite svårt att vara hemma. Det måste alltid hända något, annars är dagen bortkastad. Så idag fick Bonnie följa med till Båstad. Jag ville se folkvimlet, kändisarna och bilarna! Bilarna, tänker ni. Ja, jag har en passion för lyxiga sportbilar. Och ibland samlas ju det 'lyxigaste' folket just i Båstad under Swedish Open. Och så ville jag se ungdomarna som inte bara dricker dyr champagne, utan även lär bada i den - 'bratsen'. När vi närmade oss Båstad blev det bilkö. Jag har bara varit där en gång tidigare, en höstdag då det mesta var stängt. Därför har jag ingen relation till Båstad centrum. Så när det stod Järnvägsstation svängde jag in där, med en liten förhoppning om en parkering.
Normalt ligger ju järnvägen i närheten av samhällen, men inte i Båstad. Vi gick och gick och gick. Det var säkert 2km till centrum. Det var redan varmt (25-26C) och jag fick tänka på Bonnie. Därför blev det många besök i de små affärerna på väg mot Centrum och Hamnen. Allt för att få några minuter i skugga på varje ställe. Vi tittade därför in i flera affärer med heminredning och många med kläder. Vet inte om det var så speciella kläder, men priserna var helt onormala. En liten top för 1000:-, vanliga blå jeans 2500:-, osv. Lättad gick vi vidare tills vi kom ned till Hamnen och folklivet. Stora högtalare berättade hela tiden vad som skedde på centercourten, så ingen missade det. Tittade på folklivet och 'minglade.
Många italienare på plats, kanske hör dom ihop med de italienska spelarna. De flest verkade bara på väg till badet och brydde sig nog inte om tennisen. Jo, jag såg några kändisar. Men de flesta dyker nog upp efter mörkret. Och 'bratsen', ja jösses! Unga tjejer (mest) med väldigt utmanande kläder och otroligt utstuderade och 'tacky', är väl ett lämpligt uttryck kanske. Killlarna verkar bara bestå av en massa attityd och frisyrer. Folkfest är det i alla fall helt klart. Inte alls så många intressanta bilar. Någon Ferrari och Porsche, men jag ville se exotiska bilar och det fanns inga där ännu. Kommer säkert upp framåt kvällen när festen drar igång. Efter en lååång promenad tillbaka till bilen for vi vidare. Italienska vägen heter den som följer kusten utåt, mot Arild. Lite lugnare ställe. Mest badande och betydligt mindre folkliv. Så vi tog oss hemåt på småvägarna runt Bjärehalvön. Och allt med en fantastisk utsikt över havet.

Nu undrar vän av ordning om inte Stanley får åka med någon gång?Jodå, han är också med. Men han är så trygg i sig själv och lättsam att ha med sig och 'ungdomarna' behöver mycket mer träning.
Inga foton idag.

Sol, denna efterlängtade lampa som värmer så gott. På förmiddagen hade vi mulet, men nu kom solen och blå himmel. Det passar mig precis eftersom solen tittar fram över hustaken till baksidan och jag kan sitta i solstolen och njuta.
På förmiddagen tog jag med mig Kevin och åkte till Sofiero slott. (www.sofiero.se) Det visade sig kanske inte vara bästa dagen för det. Hela den stora gräsmattan framför slottet var avstängd, inför kvällens konsert med Benny Anderssons Orkester. Man höll på att bygga upp en stor scen framför själva slottet, som nu var helt skymt av byggkranar, byggställningar och presenningar. Nu har jag ju sett slottet många gånger,men synd om alla som besökte parken för första och kanske enda gången. Det är ofta stora kryssningsfartyg i Helsingborg och deras passagerare bussas då till bl.a Sofiero. Inga busslaster idag.
Så vi gick på den norra sidan av ravinen och tittade på blomprakten.
Tyvärr är jag helt kass på blommor och kan inte alls se vilka blommor det är jag ser. Men jag dras alltid till röda. Förälskade mig därför, helt otippat, i en blå vallmo. Kevin var inte så inte så intresserad av blommor, utan mest av att 'pinka in' hela området.
Nya tuggben inköpta och alla fick var sitt. Nej, jag köper sällan tuggben för jag tycker det är så äckligt det är att tänka på vad dom får i magen. Men någon enstaka gång, en liten stund, som sysselsättning.
Foton från Sofiero.