Äntligen promenad igen. Jana har fått ett par dagar i lugn och ro, men nu är det dags att följa med på promenad. Hon travar lätt, viftar på svansen och tittar upp på mig. Tar några galoppsteg och provar... Ja, jag kan springa igen. Lyckan i hennes ögon och känslan av att hon älskar att följa med igen. Vi går inte så långt, men ändå så att hon får sträcka ut ordentligt. Man blir stel av att ligga i korgen. Så snart vi börjar vända hemmåt så stretar hon i kopplet, nu får vi skynda oss. Valparna sover i en stor hög när vi kommer hem och inte ett ljud hörs. Det lugnar Jana som lugnt kryer ned i korgen, nosar igenom alla valparna för att se att allt står rätt till. Lägger sig sedan och tittar upp på mig. Lycklig!

 
Längst till vänster en vetefärgad hane, på snedden över mammas tass.  Sedan de 4 grizzlefärgade i en hög.
Grizzlefärgade föds alltid väldigt mörka, men ljusnar med tiden.

Vi har fått pojkar i vår familj. Jana nedkom i går med 5 st pigga och hungriga valpar. 4 pojkar och 1 flicka. Det är härligt med valpar, även om sömnen är lika med noll. Man sover alltid med ett öra mot valplådan. Risken att något ska hända är inte så stor, men med fem pyttesmå kan Jana lätt av misstag lägga sig så att någon kommer i kläm eller bakom henne. Om en vecka brukar dom vara så stora att risken inte är överhängande. Nu ger vi Jana lugn och ro att ta hand om sina små.Foton kommer om ett par dagar.

Regn, regn..... det är härligt med regn. Ända sedan jag var barn har jag gillat regn. Att gå en promenad i ett fint vårregn är härligt! Men idag blev bara sedvanliga promenader. Har försökt att städa upp lite och samla ihop en del som ska till tippen. Slängde en del gamla hundtidningar. Man sparar och sparar men läser dom aldrig. Nu har jag bara sparat de som innehåller något intressant. Men med specialtidningar från flera olika klubbar blir det snart ett 30-tal nya per år. Dags att rensa lite. I morgon ska jag städa garaget och förrådet. Så för mig får det gärna regna ett par dagar till.Åkte till stormarknaden och blev sittande en stund i bilen för att lyssna färdogt på en låt i radion. Då började jag titta på folk som kom ut från köpcentret och började gissa vilken bil som var deras. Haha, hur fel man har.... Hur ser en Saab familj ut? Eller har den snygga "hunken" en dyr sportbil? Nej jag hade nog alla gissningar fel. När ett äldre par i 80-årsåldern hoppade in i en BMW stadsjeep gav jag upp. Men det var kul en stund. Prova nästa gång du åker och handlar får du se.

   Jag har alltid tyckt om Henning Mankells böcker och hans karaktär Kurt Wallander. Filmatiseringen har varit klockren och jag gillade verkligen Rolf Lassgårds tolkning. Krister Henriksson var inte riktigt Wallander för mig, alldeles för präktlig. Men nu har jag fått ett helt annat perspektiv på filmatisering av Mankells karaktärer. Jag säger bara Kenneth Branagh!! Hur bra är inte den engska versionen av Wallander. Det är skillnad på proffs och amatörer. Titta på TV på onsdagar om du kan och jämför. Titta på Branaghs skådespeleri - nu är ett proffs i farten. Titta på hur det är filmat, ljussättning, det är så jäkla bra!!! Hade man inte sett alla avsnitt flera gånger tidigare i olika versioner så skulle man häpna över en ny engelsk serie. Men att engelsmännen kan göra TV är helt klart. Dom har gett Wallander en ny spänning som inte funnits tidigare i de svenska versionerna. Spännande, bra skådespeleri och otroligt bra filmat det är och Branagh ÄR Kurt Wallander. Missa inte nästa avsnitt!!!

Det bor en valross i mitt hus. Och det är inte lätt att manövrera den överallt. På morgonen måste man vända den rätt, så att den kommer upp ur sin korg från sitt ryggläge. Och ibland får man lyfta försiktigt på den till något bättre lämpat ställe, än den själv vill vara. Promenaderna, som går i ultrarapid och helst ska dom gå inne i alla buskar och snår, tar tid...lång tid....

Den äter som en häst, är alltid hungrig, trots 5 mål per dag. Vill gärna vara ute och lufta sig, men bara på platser den själv vill... det kan vi bli lite osams om ibland. Ja, vilka platser som ska besökas alltså.

Men det är ett övergående fenomen, om en vecka har jag en gasell...

Det är så trist att ha semester hemma. Det är bättre att resa iväg. Nu ska man hela tiden gå runt med dåligt samvete över städning, rabatter, klippning av häcken, saker som ska till tippen, måla....nej fy. Det är bättre att bara köra bort, långt bort ifrån problemen. Dom finns ju kvar när man kommer hem. Och nu blir det att jag sitter på jobbet flera dagar i veckan också. Ingen semester här inte. Hellre på jobbet än i rabatten.

Nästa år ska jag tänka igenom min semesterplanering lite bättre, men det säger jag varje år och ändå blir det likadant.

Men när det är fint väder passar jag verkligen på att njuta av trädgården.

Man kan sitta och läsa, lyssna på radio och bara njuta i solen. Det är nog ganska skönt med semester hemma i alla fall....!

När klockan ringer och visar på 04.00 då är man inte så kaxig. Och det är då man funderar på varför man anmäler till hundutställningar. Men det är är ju så kul, när man väl är på plats. Så även den här gången. Ville starta tidigt ifall bilen skulle krångla, men den gick som ett skott. Och är man tidig får man bra parkering, yipppiiie! För att släpa den tunga burvagnen med hundar, tält, stolar, trimväska, och all annan packning är inte så lätt. Så varje meter man kan slippa släpa är välkommen. Och alltid ska man ju vara längst bort. Men när tälten var uppsatta och allt var klart och Birgitta kom med kaffe och supergoda mackor då var jag så nöjd. Bara att vänta på sin tur. Det gick som i Borås kan vi väl snabbt konstatera. Jättebra med andra ord och Wilda fick sitt andra cert.

Andra dagen var vi några fler och stämningen vid tälten var härlig. Tyvärr tycker jag inte att jag hinner prata med alla, men så är det ju alltid. Man har även vänner i andra ringar med andra raser som man skulle hinna hälsa på. Men när dagen är slut ha man ändå inte hunnit det. Så är det, men det blir fler tillfällen.
      

Andra dagen var domaren lite tuffare och tyckte inte att de båda ungtikarna var tillräckligt utvecklade för ett ck. Det får man ta. Däremot gick det jättbra för debuterande Disa och Linnea, som tog sitt första cert och blev BIM. Grattis!! Mot Stanley fanns det inget att göra, han blev BIR igen. Nu lugnar vi oss och ställer inte ut förrän senare i höst.

Vi har lite annat för oss den närmaste tiden.

 Igår kom alltid lika generösa Linnea för att trimma. Hon hade då med sig en uppblåsbar plaskpool. Linnea visste att jag letat efter det till hundarna. Nu kanske någon läsare lyfter på ögonbrynen. Men det avslöjar bara att ni inte har en Lakeland terrier. En ras som älskar vatten och gläds över en pool. Så idag fick jag se tjockisen i familjen (och det är inte längre jag) stå med framtassarna i poolen. Hon hade jättekul, stampade så att det skvätte lång väg. Stanley fattade inte det roliga, men han lär sig nog. Linnea - Jana hälsar och tackar.
 

Så ett tillägg till bloggen om pälsar. Jag tycker att det är ok att klippa en gammal eller kanske sjuk hund för hundens skull. Men inte för att ägaren inte har lust att sköta pälsvården på sin hund