Ojoj, mycket på agendan just nu. Flera kurser på gång samtidigt och så ska man hinna jobba, ta hand om sina hundar och om det blir någon tid över (det blir det inte) hinna träffa sina vänner.

Men vädret är fantastisk och att ha 16-17C i slutet på oktober tillhör inte vanligheterna, ens i Skåne.

Zizi och jag har börjat på valpkurs. Det går överraskande bra måste jag säga. Det är 13 hundar med på kursen, de flesta väldigt ouppfostrade. Men trots en massa skällande, så satt Zizi fint och tyst. Det var en väldigt bra ledare. Hon började med att säga att man inte skulle ha köttbullar eller korv till valparna.

 (YES, äntligen någon som fattat!) Som hon sa, en köttbulle är som en hamburgare till en 2-åring. Försök att få den proppmätta valpen att göra något sedan. Det finns annat mjukt godis som man kan ge i pyttesmå bitar. Sedan fick vi lära oss lite annorlunda övningar. Annorlunda kontakövningar och "sätta- på-halsband-övningar" osv. Kul! Superkorta övningar och så nästa övning. Ja, det blir nog bra där. Zizi var så duktig, mycket lyhörd och gjorde alla övningar direkt. En orsak är att hon är väldigt matfixerad. Så bara hon får godis så gör hon vad som helst. Hoppas att det fortsätter så.

Sedan går ju Bonnie och jag på handlerkurs. Ja, det är bara jag som går kurs, Bonnie är bara mitt instrument. Nyttigt och jättekul! Mest att arbeta bort tidigare invanda beteenden. Väldigt självklara saker egentligen, när man vet hur man ska göra. Det har inte varit fel tidigare heller, men nu får jag lära mig att göra det ännu bättre. Tidigare har jag fokuserat på hunden, nu får man fokusera på sig själv. Tusan vad vi ska bli bra sedan! Hemma tränar jag samma saker med Kevin och Zizi  förstås. Sist fick vi träna på att ställa upp hunden på trimbord för bedömning. Det verkar ju enkelt. Men kan göras på olika sätt, fick vi lära oss. Små medel kan göra så mycket.

På lunchen fick Kevin och Zizi rusa som dårar på fälten. Tror aldrig jag sett Kevin sätta en sådan fart. Zizi hängde inte riktigt med, men kom ikapp så småningom. Det räcker med några varv, så är dom ganska väl motionerade faktiskt. Sedan när Bonnie och jag gick en egen runda, så mötte vi en ekorre. Jag gillar ekorrar, dom är så söta. Den här satt strax intill gångbanan och tittade på oss. Så hoppade den upp på en stam intill och fortsatte titta. Jag smackade lite, som man hör att dom gör. Då blev ekorren jättearg och började tjattra högljutt "Du ska inte säga så till mig!! (typ) Sorry, vet inte vad jag kan ha sagt som gjorde den så upprörd. Så Bonnie och jag gick vidare hemåt.

Samma ekorre, fast taget för något år sedan. Kevin och Zizi på fältet. Vi tränar alltid inkallning ute på fälten. Kevin ser ut att fundera på om det verkligen kunde gälla honom.