Idag kom en mycket efterlängtad bok, även på Storytel. Erövraren av Öhrlund/Buthler. Det är del 5 i serien om psykopaten Christian Silfverbielke. Har du inte läst/ lyssnat på dom än, gör det. Inget blir sig likt efter det!!!

Gjorde ett kort besök i Malmö idag, utan hund. Ett bankärende och en fika med Frida och hennes franske vän. Trevligt myller på gatorna och massor av folk på tågen. Varför är det så många kineser i Sverige. Det var många på Kastrup förra veckan, flertalet på planet, många på tågen då och nu. Vad gör dom alla??

Idag fick jag det mycket glädjande beskedet att mitt pass hittats. Även om jag nu spärrat det och måste ansöka om ett nytt, så känns det skönt att veta att det inte hamnade i orätta händer. Att bli av med en identitetshandling är lite oroande.

Så nu ska jag ladda ned ljudboken Erövraren i mobilen, så är helgen räddad!!

Trevlig helg och lycka till alla som är på utställning i helgen!

En granne i området har en pittbullkorsning, en valp (7-8 mån) Den lämnas mycket ensam och vrålar då högljutt. Närmaste grannarna klagar och jag tror att man lämnat ett ärende till Länstyrelsen. Dom kan göra besök och om det krävs be ägaren att göra något åt problemen. Den unga mamman som äger valpen borde förstås inte ha hund. Igår blev jag "omkörd" av en ung kille på cykel, släpandes den här valpen efter sig. Jag hojtade bara "Stopp!!" direkt. Det var ju helt ohållbart. Fick pratat med grabben och förklarat att valpen var för liten att cykla med och OM man cyklar så gör man det låååångsamt, så att hunden kan trava lugnt bredvid cykeln. Oh, vad jag hoppas att valpen får ett nytt hem hos någon som har tid med den!! Alltför många hundägare har 0 koll på hur man sköter en hund. Det finns tyvärr många djur som mår dåligt på grund av ägarens okunnighet. Dom behöver gå på kurs. På en grundkurs får både ägaren och valpen lära sig grunderna för ett hållbart, gemensamt liv. Även hundar behöver gå i "skolan". Inget konstigt med det.

Då kanske man skulle slippa möta "hundtanter" som står på gångbanans korsningar med sina (alltid klippta)
dvärghundar. Dom står mest still. Antingen för att "..Ludde vill inte gå, så vi väntar tills han bestämt sig..." (Typ?!) eller så står dom och skvallrar med andra ägare till likadama "muppar". Dom säger själva att dom är ute i timmar och hundarna får SÅ mycket motion. Jo, soliga och fina dagar kanske dom går 1 km på 1,5 timme med 30 stopp på vägen. (hälsa på mötande hundar, snacka skit) Mina hundar får inte stanna, utan får gå AKTIVT i kanske 4-5 km under samma tid.
Jag skulle säga att det är skillnad i livskvalitet för hundarna. Men mina hundar skulle kanske hellre vilja leva "mupp-liv", vad vet jag. Nej, jag tror på ett ansvarsfullt hundägande, där man ser till hundens bästa.

Ha nu en trevlig helg! Gå härliga promenader med din hund!

Dagens bild är Sudden som somnat med trygga mamma som huvudkudde

Att det tar tid att ha hund är det väl igen som betvivlar. vad är det för ide att ha hund om man åker ifrån den hela dagen. Så kompenserar man sitt dåliga samvete (som man hoppas dom har!) med att gå en lååång promenad på helgen. Hunden blir skittrött, för den är ju inte van att bli motionerad. Nej, det håller inte. Själv kör jag samma koncept alla dagar i veckan. (även på semestern!) Lika tidigt uppe varje morgon, fast jag hatar det. Tyvärr kommer jag inte till skogen längre. (Måste kolla om det går buss dit) Förut tog vi bilen dit varje kväll och gick 3km spåret. Härligt att få varva ned efter dagens slut med en skön skogspromenad. Men vi går här i krokarna istället, 'Görarpsrundan', 'Södergårdsrundan' eller 'Bonnarundan', som går lite olika sträckningar utanför Bårslöv. Alla rundorna tar ca en timme. Lite kort kanske, men bättre än inget. Hundarna har ju fått minst tre kortare promenader under dagen.
Nu i sommar har jag och en granne ofta gått tillsammans vid 8-tiden på kvällen. Lite svalare och inte så många andra hundägare ute då. Oj, glömde att säga att det såklat bara är de vuxna som går rundor på en timme. Valparna går lite träningsrundor, annars är det med lek och bus några månader till. 

På måndag börjar jobbet igen och ärligt förstår jag inte hur jag ska hinna rasta alla och socialträna två valpar. Jag har inte tid att ha fyra hundar. Alla måste ju få sin egen tid varje dag. Hur ska jag hinna? Får nog gå upp före 05.00 för att hinna. Puh! Men så är det, har man hundar måste man sköta dom.

Sudden och Zizi älskar sina korgar. På nätterna har dom var sin i sovrummet. Så bestämde dom sig för att dela på en. Jag det går ju också bra. Skönt att ha en kompis!

Ibland får man bara unna sig lite, eller hur. Zizi och jag tog bussen till Helsigborg frammåt förmiddagen. Det var väldigt sparsamt med folk på gatorna. Bra, för Zizi ska tränas i stadens alla ljud. Det är faktiskt ganska mycket en lite jycke ska kunna stå ut med. Så vi spankulerade långsamt fram på gågatorna. Nosandens än hit och än dit. Mötte folk, barnvagnar, andra hundar. Var inne i affärer. Om man frågar direkt om det är ok att ta med hunden, så brukar det vara ok. Jag har henne på armen i affärer, men det var ingen som protesterade, tvärtom. Det levereras varor till affärerna, det slamras och väsnas. Ibland blev vi bara stående, för Zizi skulle titta på något. Ja, så får det bli, man måste få tid att undersöka och låta allt sjunka in. Skickade ett sms till en granne på jobb i närheten och frågade om hon ville äta lunch med oss. Absolut! Så vi sammanstrålade på en uteservering och Zizi somnade strax under bordet.

Efter ett par timmar i staden så var Zizi rätt trött och vi tog bussen hemmåt. Hon tittade ut genom fönstret och var nyfiken på det som händer utanför. Men sitter så fint i mitt knä. Vi har inte åkt så många gånger, men det märks att hon är trygg i mitt knä. Nu har hon ju åkt taxi, flyg, tåg och buss med mig, så hon känner sig nog ganska bekväm med att resa så. Förr, när jag hade bil, åkte jag till skogen varje dag. För att träna bilresor och för att där träffa folk och hundar. Nu får det bli bussen istället. Och Zizi verkar inte alls osäker inför att resa. Hon kan stå still vid en trafikerad gata utan att reagera. Det är mer allt det andra som påverkar henne, allt buller och bång. Så är det med "lantisar". Men det brukar gå över med träning, så vi tränar. Sedan när vi kom hem så fick Sudden hänga med en tur med bussen åt andra hållet. Vi åkte till Råå Centrum och gick omkring lite. Han är ju så positiv och anfaller nästan alla som han möter. Inga sorger där inte. Men han blir fort trött och vi tog nästan vändande buss tillbaks igen. Nu sover båda ungdomarna. Ja, faktisk de stora också, efter en rask promenad och en rusch lösa på ängen vid fotbollsplanen. Bonnie och Kevin älskar att springa ikapp och busa. Nu har man klippt ett område på ängen intill Bårslövs IP, där man haft parkering under cuperna. Där kan hundarna busa. Det är nästan så att det drar lite i ögonlocken på mig också  nu. Det är gott att ha semester. Man KAN ta en tupplur mitt på dagen om man vill. Man får passa på att unna sig.....!!

Sovande jyckar på här och där.  

Det här med att flyga är ju trist på många sätt. Efter närmare en vecka har jag fortfarande "klick" i öronen efter flygturen. När man flög i min ungdom, delade flygvärdinnorna ut karameller och tuggummin. Så att man hade något att tugga på vid landning. Då slog det alltid helt lock. Man hörde inget på dagar. Nu har man lite lock en stund och så "klick" några dagar.

Hörde ni om de som ska åka till Mars om några år? Det tar 6 månader att komma dit. Snacka om flygtur!! Det värsta är att idagsläget finns inte något sätt att återvända till Jorden. "One-way ticket" liksom! Lämna allt, familj och vänner för att aldrig med återkomma. Allt för forskningen, sitt namn i historieboken.
Nej, jag ska inte åka till Mars. Det är giftigt på Mars, man måste vara inomhus, i nedgrävda baracker. Vad händer när dom tröttnar, blir osams eller får frispel på tristessen? Nej fy, tror inte man ens kan tänka sig hur det skulle vara att vara instängd under jord för resten av sitt liv.

Själv lever jag ute i solen med min fyra hundar, eller kanske snarare 2,75. Halva gänget är ju så små. Jag älskar att kunna vara utomhus och kunna njuta av sol och värme.

Zizi och jag har tränat. Åkt buss, gått på sta'n, varit inne i butiker. Hon är fantastiskt duktig. Imponerande lättlärd. Sudden får också träna.

Igår kväll fick vi åka med grannen till Bruce skog, ett naturreservat i utkanten av Helsingborg. Underbar omväxlande natur. Många trevliga spår att välja. Bokskog eller fält, bara att välja. Vid fågelsjön lyfte en häger och seglade över oss. Mäktiga fåglar.

Dagens bild är Zizi på språng.

Hundarna sover, efter morgonpromenad och frukost. Själv har jag krypit upp i sängen med laptopen i knät. Kopplat upp mig mot Word Dog Show 2014 för att kunna följa resultaten on-line direkt från utställningen. Det är fantastisk service att kunna följa bedömningarna hund för hund. Man ser alla resultat för vänner och bekanta. Ja, det blir nog många timmar framför datorn idag. Vi måste ju hålla tummarna för alla vi känner. Kevin har faktiskt en dotter som tävlar, så han håller hårt sin ena tass för Flora.

Dagen ska varvas med städning, bad och trimning av hundar och om det blir någon tid över lite trädgårdsarbete. Önskar att jag varit kvar i Helsingfors några extra dagar, så att jag hade kunnat vara på plats och fått se alla vackra hundar som tävlar idag. Men det fanns inte tid till det. Vi får sikta in oss på Milano nästa sommar istället. Man har egentligen bättre överblick över alla resultat från datorn.

Ha en trevlig helg i värmen! Passa på att njuta, det kan vara svlare väder på gång. I går kväll satt jag ute med min granne vid 22-tiden och njöt av den underbara kvällen. Fler grannar dök upp och jag vet inte om det är fullmånen som inverkar, men alla hade vi svårt att slita oss från den ljumma härliga kvällen.

Undrar var jag är idag? Det kan ju låta som en retorisk fråga. Det finns en förklaring. Nämligen den att jag tappade mitt pass någonstans på väg hem. Gick igenom tullen ut men när jag senare satt på tåget var det borta. Har idag ringt till Flygplatsen, Skånetrafiken och polisen. Zizi pass har jag tack och lov kvar. Det skulle vara svårare att ersätta hennes vaccinationer som gjorts i Ryssland.
Men hittills har inget pass kommit tillrätta. Vi får hoppas att jag inte är ute och reser olovandes. Tyvärr är det inte ovanligt att folks pass försvinner och får "nya ägare", sa polisen jag pratade med. Trist, men bara att spärra det och söka nytt.

Hundarna kommer bra överens och jag tycker att dom små har lugnat ned sig lite. Eller så är det värmen. I morse lite svalare, men nu så där tryckande igen. Efter lite bus i trädgården pustar alla nu i skuggan.

Inte många knop på den här jycken. En ovanlig bild. Men det känns skönt att hon börjar komma till ro och kan koppla av.

Ja, så var vi hemma igen från besöket i Helsingfors. Jag flög dit, något som jag inte tänker göra om. Är fruktansvärt rädd men hade bestämt mig för att ändå göra den här resan. 1,5 timme i vardera riktningen, det skulle jag väl stå ut med. Nja, det var knappt kan jag säga. Det var "mind-pepping" hela vägen. Pga regnväder så var det turbulens åt båda hållen och det hjälpte ju inte. Men nu är vi hemma. Lilla Zizi kalldes av uppfödaren för Jojo. Hm, man kan fundera över namnvalet., men tyvärr finns det nog en förklaring till det. Hon är fruktansvärt busig. Ett riktigt vattensmonster, så köksgolvet flöt och vattenskålen förpassades ut i trädgården. Ny barnpool måste nog införskaffas. Den andra läcker efter att någon bitit hål i botten. Zizi kommer säkert att älska att bada i pool. Just nu försöker hon komma ned i vattenskålen... suck!

Kevin blev jättekär i henne och med sin vanliga enkelspåriga tankegång finns det bara en sak att göra med tjejer. (En 17-årings sätt att se på det motsatta könet..??)  Men det höll inte Zizi med om alls, så där uppstod en viss diskussion. Annars är hon synnerligen trevlig och resan hem gick bra. Flyg, tåg och buss i knät på sin nya matte som blev tryggtheten. Då ska man ha klart för sig att hon startade från Ekaterinburg i Ryssland i söndags, så hon har rest ett tag.

När jag ändå var i Helsingfors passade jag på att besöka en stor terrierspecial, med 1500 terriers. Word Terrier Show. Det var kollosalt varmt på det stora fältet där utställningen höll till, närmare 30C, så det var inte lätt att hitta folk, då de flesta hade utställningstält uppställda. Vi var några svenskar och finnar

vid ringside, som jag träffade. Det var 19 Lakelands anmälda för Nya Zeeländska domaren Diane Riley. Hon var verkligt stenhård i sin bedömning och det var inte många som fick Excellent. Inte ens hundarna i championklasserna föll domaren i smaken. Vann gjorde fantastiskt fina ryska tiken RUS TERRIER CARDENAL LINDA LA REINA. En röd tik som tävlat framgångsrikt ute i Europa, bl.a i Tyskland i sommar och som även blev BIS-1 i Köping för några veckor sedan. Tikens ägare var en synnerligen trevlig bekantskap som jag pratade lite med. Mycket värdiga vinnare. Bästa hanhund med certifikat fick den till Danmark ganska nyligen importerade amerikanska hanhunden HI-KEL TERRYDALE UP IN SMOKE. Även han röd och riktigt fin. Han ägs av gulliga Tenna Schildknecht Grenaae. Tenna hade även framgång med sin tik från samma kennel HI-KEL TERRYDALE DESTINY, som fick tikcert. Ja, det fanns många fina hundar, men även ett antal som man väntade sig mer av. Många var påfallade dåligt iordningjorda, andra synnerligen tunna utan någon riktig kropp. Det var ingen tvekan om att det var de bästa hundarna som vann. Nu önskar vi alla LYCKA TILL på lördag gå det verkliga eldprovet WORD DOG SHOW går av stapeln med 30 anmälda Lakelands. Jag håller nog en tumme på den ryska tiken i alla fall.

Jag tappade mitt pass någonstans på vägen hem. Efter tullkontrollen på Kastrup, så antingen i Danmark eller i Sverige. Hundens pass har jag i alla fall kvar, vilket är viktigare då hennes vaccinationer står där. Vi får se om mitt kommer i retur.

Här hemma går vi vidare med semester en vecka till och värme, värme och mer värme.....!!

Att ha 4 dårfinkar och 2 vattenmonster kräver lite disciplin, något som jag tycker saknas här hemma just nu. Och träningen av det två yngre "monstren", utan att de vuxna får mindre tid i anspråk. Så man kan nog säga att jag har fullt upp.

En liten bild från utställningen. Jag höll hundar åt utställare, fotade och skrev katalog, något som inte helt fungerade, Det blev lite si och så med fotograferandet.

Här ett foto på Tenna Grenaaes Hi-Kel Terrydale Up in Smoke och den vinstrika Larkspur Acadia Save Me A Spot.