Senaste inläggen

Av Susanne Andersson - 24 maj 2014 13:09

Nej, jag är ingen cykelmänniska!! Det är ju alldeles för jobbigt. Det går inte utan bil, fattar inte hur folk står ut! Igår skulle jag cykla ca 4 km till ICA Maxi. Verkade ju inte så jobbigt. Fint väder (läs +25C och SOL, så säkert ännu varmare) så jag slängde mig iväg. En fin asfalterad ganska rak sträcka, som med bil tar 5 min. Men det finns alltid "backar" som man inte uppfattar som bilist. Säkert inte en van cyklist heller. Men ovan som jag är märker jag minsta motstånd. Efter 20 min var jag framme, helt slut!!! Och så får man ju inte plats med kassar och handväska i korgen heller. Och så efter att ha packat om kassarna bar det hemåt igen. Gick lite ibland och cyklade när det kändes rakt. Mötte en cyklist, en dam från Bårslöv, så vi stod och pratade en stund. Väl hemma igen var jag färdig att bara lägga mig och sova middag.
Idag har Kevin och jag cyklat till Görarp och handlat lite. Det är inte långt och helt rakt. Kevin är inte helt bekväm med att trava nära cykeln. Vi får träna mer, så går det nog över. Mötte en dam som cyklade med en schäfer, som förstås travade perfekt intill cykeln. Jaja, vi ska nog komma dit så småningom. Nu har jag, Bonnie och valparna ätit lunch och hela gänget sover nu middag. Hade inte haft något emot att göra det samma. Men det finns lite annat att göra.


Till salu: Liten bänkdiskmaskin. Är några år, men knappt använd. Ingen idé när man är ensamhushåll. Det går enklare att diska för hand.




Dagens bild är på Bonnie som ligger i gästsoffan och tittar vad jag gör.

Av Susanne Andersson - 23 maj 2014 08:08

Nu måste man faktiskt varna folk för fästingar!! Igår hade jag tre st på mig!! Först kände jag något svagt krypande i bh:n. Där kröp en liten skit (en hane kanske) Senare på dagen hade jag en trosorna (ja, man börjar ju undra vad dom har för sig..!) och senare på kvällen en i sängen. Alla små och ingen satt fast. Kollade hundarna + valparna, men hittade inget på dom. Ska se om man kan behandla valparna med droppar i den här åldern. Men se upp och var uppmärksam om du känner något som kryper på kroppen. Det är illa nog att ha dom på hundarna, men jag vill inte ha dom på mig själv.

Seresto halsband till vuxna hundar är min rekommendation. Finns på Apoteken. Dom räcker längre och för oss i södra Sverige, med en fästingsäsong på 9-10 månader är det ett bra och hållbart medel. Alternativ är droppar, t.ex Frontline. Finns ett kombinerat som tar fästing, lopppor och löss. Jzag ska idag kontakta fabrikanterna till några företag och höra hur man gör med små valpar. Snart vill dom ju kunna vara ute lite, utan att få med sig en hel koloni med fästingar in. Usch ja, otäcka kryp! Men vi är ju väldigt förskonade i vårt land.


Tänk er att bo i Australien. Vilket jag gärna skulle göra i och för sig. Men mina vänner där säger att man alltid går med gummistövlar på (som man kollar noga, innan man sätter dom på sig!) för på tomten finns det giftiga ormar, spindlar, grodor och andra farliga djur. Man kollar alltid skor och jackor innan man sätter dom på sig Och man sticker inte in handen i en hög med kläder i garderoben eller byrån, utan lyfter försiktigt på allt. Det finns många otäcka kryp som kan ta sig in i en byrålåda och gömma sig i lite kläder. Fy, det låter faktiskt inte så kul, men dom är så vana att dom nog inte tänker på det. Dom lever med dom här djuren i sin vardag. Och här hemma skriker vi för minsta lilla spindel eller huggorm. I Australien skulle dom vara glada om dom bara hade en huggorm att oroa sig för. Men med en enorm fauna av giftiga och farliga djur kan man förstå att dom tycker att vi är lite löjliga.

Men dom har visst fina färggranna kakaduor frilevande i träder. Dom för visst ett fasligt liv ibland, men är säkert en färgprakt att njuta av. Jag har skrikiga skator, som dessutom har ett bo i körsbärsträdet. Jag hade gärna bytt ut dom mot några kakaduor i rött och grönt.


Vädret i helgen blir lite som det brukar, lite regn och lite sol. Bor man i södra delen av landet så är den danska vädersiten DMI är väldig ööverskådlig och bra. Där kan man se vad som är "på gång" .

Trevlig helg alla bloggvänner!!


Nu är ni ju trött på valpbilder, eller hur?? Så idag blir det något annat. Så kommer nya valpbilder nästa vecka. Nu får ni njuta av vackra rhododendron istället.

     



Av Susanne Andersson - 22 maj 2014 12:20

Undrar om ni sov dåligt inatt? Jag hade svårt att somna, vilket verkligen hör till ovanligheten. Sedan har alla hundar, inkl valparna haft problem att sova. Vaknade av att Bonnie satt mitt i sängen och hässjade. Så det blev för henne att byta sängen mot en fåtölj i ett annat rum. Sedan vaknade valparna och pep.., ja vilken natt! Känns som jag sovit max 1 timme. Men hörde att flera arbetskollegor haft sömnpromblem. Månen som spökar lite.

Till helgen ska valparna få var ute, om det blir bra väder. Trötta (och/eller mätta) valpar är tysta valpar. Och det är skönt för öronen (mina alltså)

Sitter på bussen nästan 2 timmar varje dag. Det är varmt, kladdig torr luft i bussen som gör att man hostar. Och överallt sitter folk och nyser och fräser. Jag tycker inte om att åka buss, men vad ska jag göra. Cykla tar mig säkert en timme. Och då hinner man inte hem på lunchen.

Det sitter hundägare på bussen och snackar så mycket skit att man blir mörkrädd. Hundägare är ett konstigt släkte! Så fruktansvärt mycket okunnighet. Det är uppenbart att många inte har (eller vill ha) någon hundkunskap alls. Konstigt att man köper ett djur för åtskilliga tusen, men inte bryr sig om hur det ska skötas eller uppfostras. Vi träffar dagligen ouppfostrade hundar och deras ofta lika ouppfostrade ägare. Det är inte alltid lätt att vara uppfödare heller. Med lite erfarenhet ser man ganska snart vilka man inte vill ha som valpköpare. Det finns personer som bara inte ska ha hund. I alla fall inte från min kennel. Men trevliga och ansvarsfulla hundägare är alltid välkomna.

Dagen bild är skickad från Stanley. Här sitter han i husses sportbil. Härligt att vara pensionär ibland...

 


[Bild]

Av Susanne Andersson - 21 maj 2014 19:53

Ojoj, tiden rusar iväg. Det har varit lite mycket att ta igen, efter mina två veckors semester. Vart tog dom vägen? Kommer knappt ihåg att jag var ledig. Efter en vecka med mycket på agendan, möten, födelsedagar och annat börjar det äntligen lugna ned sig lite. Så att man får tid att ta hand om det nu grovt eftersatta hemmet och trädgården (som vanligt). Tackar ödmjukast för lite. Sol och värme igen. Det kändes som om vi var värda det efter allt regnande.

Knoddarna växer stadigt och har nu börjat äta lite valpmat. Ja äta kanske är att ta i, men dom stampar runt i skålen i alla fall. Några äter lite och några tittar på. (precis som på vilket vägarbete som helst) Bonnie har tröttnat lite och ligger hellre i sängen och tittar. Tyvärr får hon då lätt överfyllda ljuver och måste ibland tvingas ned i hagen för "tömning" av mjölkbaren. Rena 'happy hour' för valparna!! Knoddarna har fått vara lite utanför hagen och skutta. Eller skutta vore nog en överdrift, dom kryper nära golvet. Några är lite mer nyfikna och har varit ända ute i hallen. Men där blev det stopp och pip. Det blev nog lite mycket att ta in allt på en gång.

Till helgen kommer de första besökarna. Det ska bli kul!

När jag var hos Anneli på kennel Nun's Story senast så var vi i en hästaffär i Nyköping. Då köpte jag en så fin blå väst. Idag var det premiär för den och den har fått så mycket beröm. En favorit direkt!!

Dagens bild: min nya väst och några knoddar på vift.


Av Susanne Andersson - 17 maj 2014 13:52

Knoddarna är sjukt roliga att titta på. Nu mycket mer livliga och "pratsamma". Allt ifrån ynkliga viff till illvrål. Ja, man måste ju testa röstresurserna. Idag har några blivit introducerade till lite valpmat. Lite tidigt, men ett par frammåt valpar fick nosa på var sin väl uppblött matkula. Slurp, inga tveksamheter där inte. Med det dröjer till nästa vecka innan dom ska lära sig äta valpmat. Jag håller aldrig på med köttfärs, grädde, äggula och vad det nu är för skit folk håller på med. Det finns ingen som helst anledning. Vill man att dom ska äta valpmat så ge dom valpmat direkt. Det var förr, när det inte fanns valpmat (kom på 70- talet) som man gav valpar annat. Men att tro att det är mildare för deras mage att först ge ditten och datten är en myt. Ju mindre omställning för deras magar desto bättre. Att gå från en sorts mat (mjölk) till en annan sort (valpmat) måste vara bättre är att att ge 3-4 andra saker på vägen. Men folk har så mycket ideer för sig.

Precis som alla som frågar mig vad valparna väger. Det har ingen betydelse vad dom väger just nu.
Som nybörjare tror man att det är viktigt, för det står i alla böcker. Men med erfarenhet ser man. Man ser att valparna ökar i vikt och om dom mår bra. Det är allt som är viktigt. För deras födelsevikt har ingenting med att göra hur dom kommer att se ut som vuxna. I den här kullen har redan förutsättningarna ändrats, efter bara 2 veckor. Många gånger är de som är först födda något större. Men det jämnar snart ut sig. Den som var störst förra veckan kanske inte är det den här. För mig är det inte viktigt hur de ser ut som små valpar, utan hur dom ser ut och blir som vuxna. Att de som vixna motsvarar de förväntningar jag hade på kullen. Fick dom de egenskaper jag hoppats, efter de utvalda föräldrarna? Att inte bara titta på enskilda individer, utan att titta på hela kullen.

Dagens bild - lite bus och fullt i baren!

Av Susanne Andersson - 15 maj 2014 11:19

Plötsligt kom solen! Yippie! Jag har inte följt väderlekstjänstens rapporter, så jag blev positiv överraskad. Kunde hitta en torr jacka och ett par skor som äntligen torkat. Så att gå torrskodd till bussen i morse var en lyx. Och på lunchrasten blev det faktiskt i varmaste laget. Från regn och kyla till sol och över +20C blev lite mycket även för mig. Nej, klagar gör jag inte. Men fick ta av mig jackan och hittade ett par  mer sommarlika skor. Hundarna tyckte att det var så skönt att gå promenader i solen. Fälten är inte att tänka på ännu, dom är alldeles för vattensjuka.


Valparna växer och kan nu sitta upp lite och "spana" på varandra. Det tyder på att dom ser lite. En provade att vifta på svansen igår, men trillade ohjälpligt av rotationen. Så roliga att titta på. Och så pratar dom lite. Men natten var stökig. Först kräktes Bonnie, inne hos valparna. Så jag fick upp och byta till dom. Då blev det klart lite oro och pip av det. Vetepåsen in i mikron och så lugnade dom snart ned sig, med värmen från vetepåsen som sällskap. Bonnie fortsatte i sängen och snart var det dags igen. Lyckades putta ned henne från sängen (ja, förlåt!) innan det hamnade i sängen. Upp och torka igen. Då började Kevin.... Dom hade fått ett par bitar av färskpotatis till middag, men undrar om det kan ha varit det. Det var i alla fall den som kom upp. Så det blev inte så mycket sömn i natt. Men så är det i de bästa "barnfamiljer", bara något man får leva med. Nu mår hundarna bra igen och åt sin frukost och Bonnie sin lunch med god aptit. Valparna påverkades inte alls av det hela, mer än bytet av deras bädd.


Gräset på baksidan har nog vuxit närmare metern efter allt regnande, så helgen får nog (tyvärr)  gå i trädgårdens tecken. Ska ta Kevin på en promenad till Göraps växthusen och se vad man kan handla där. Kanske någon blomma att sätta i kruka på framsidan.


Dagens bild är på Kevin, som har övertagit Bonnies fåtölj. Han ser lite ledsen ut, men det är nog inte så farligt. Han och jag gör en del saker tillsammans, då Bonnie får vara barnvakt. Så han är inte åsidosatt på något sätt, snarare tvärt om. Även om vi saknar våra träningstillfällen Vi får ta nya tag i höst.

 


Av Susanne Andersson - 14 maj 2014 15:48

Men det är ju själva f-n! Att det kan regna så mycket. Lite vatten behövde ju växterna efter de många veckorna med strålande sol. Men nu räcker det. Jag går konstant omkring med blöta fötter, eftersom skorna jag har alltid är genomsura. Inte ens mina gummistövlar kan hålla mig torr om fötterna längre. För varje gång jag går ut genom ytterdörren med en hund i koppel öppnar sig himlen. När jag kommer hem slutar det. Nästa hund ut = ösregn, ända tills jag kommer hem igen. Kevin som älskar att gå ut och gå promenader har inte lust att gå ut längre. Det säger ju vad det handlar om. Men, man får vara glad så långe det inte snöar....


Valparna växer på stadigt. En riktiga divor är dom. För fy fasiken vad dom kan låta om något inte går som dom vill. Minsta lilla knuff från ett syskon så låter det. Nu är dom ganska tjocka och om dom välter så har dom lite svårt att komma upp på rätt köl igen. Så ibland har jjag viss förståelse för lite gnäll. Vetepåsen som jag köpte har i alla fall gjort nytta. Valparna tyr sig gärna till den, när den är varm (ljummen) och somnar gott där när inte mamma Bonnie är på plats. Valparna har nu börjat testa sina röstresurser på lite annat sätt, dom "pratar" lite. Testar att låta och se vad som händer. Man kan höra små morrningar och ljud. Kanske drömmer dom och pratar i sömnen , men ibland även i vaket tillstånd. Det roligaste är när dom om ett par veckor sitter och morrar åt varandra. Då är dom helt obetalbara.


Vi söker en fodervärd till en tikvalp ur den här kullen. Så vet du något som bor i Skåne och har funderat på hund, men kanske inte kommit sig för ännu. Kanske någon som just gått i pension eller någon som har tid och lust att ta hand om en liten Lakelandtjej. Som fodervärd slipper man ju många kostnader, för det får ägaren stå för. Att vara fodervärd brukar vara ett bekvämt sätt att ha hund. Jag berättar gärna mer om vad som gäller, om någon är intresserad.


Kompletterar med foto senare.



Av Susanne Andersson - 12 maj 2014 15:27

Oj, vilken tur att jag inte kunde ta bil i morse till jobbet. Det var poliskontroller på flera ställen utanför Bårslöv och på väg in mot Helsingborg i morse. Och på lunchen såg jag en civil polisbil stoppa en bil. Så idag var "farbror Blå" verkligen på hugget. Då var det skönt att åka buss.

Men fy fasen var det var jobbit att komma upp i morse. Efter 14 dagar med sovmorgon, huvtröja och mjukisbyxor. Ja, sovmorgnarna har det kanske inte funnits så många. Man får ofta gå upp några gånger varje natt, även om det blivit mycket lugnare. Precis som med småbarn. Men huvtröja har jag haft en del, älskar huvtröjor och mjukisbyxor är sköna som inneplagg. Så visst, det har blivit lite av varje. Men just nu är nästan alla par skor, alla ytterkläder och alla handdukar på tork, eftersom himlen öppnar sig varje gång jag går ut med hundarna. Det är helt hopplöst. Och så fort jag kommer hem igen så slutar det. Då går jag ut med nästa hund, då börjar regnet igen och slutar när vi kommer hem.


Idag fyller valparna 2 veckor och vi firade det med att klippa alla klor. Det är väldigt många klor som ska klippas just nu. Varje hund har 18 klor och så är det 7 hundar. Räkna själva! De vuxna hundarna kör jag med min Dremel sliptrissa, men de små måste klippas försiktigt med en liten nageltång. Tar man upp valparna försiktigt medan de sover så kan man i regel lägga dom i knät och dom fortsätter sova. Då går ju kloklippningen väldigt snabbt och smidigt. Svårare med de som vaknar och ska krångla och sprattla. Då får man klia dom en stund, tills om somnar igen. Dom sover fortfarande mest men har nu en väldigt egotrippad attityd när dom är vakna. "Flytta på dig, nu kommer jag!" för här gäller det att komma först till mjölkbaren. All vaken tid går åt till att dia, sedan somnar dom igen. Bonnie har fortfarande hur mycket mjölk som helst, så det går ingen nöd på de små tjockisarna. När de var mindre fick de gott plats att äta, men nu är dom större och knuffar lätt undan varandra. Därför har Bonnie börjar sitta upp och ge di istället. Vet inte om det ger så mycket bättre plats egentligen, men är kanske skönare för henne. Nästa steg brukar vara att tiken står upp och ger di. Men då får valparna vara lite större, så att dom når upp. Lite olika morrliknande ljud hörs nu och om någon vecka eller så kan man nog se en och annan valp sitta och morra på ett syskon, bara för att testa. Kevin är väldigt nyfiken och har fått nosa på någon enstaka. Men han får inte gå nära valphagen. Tids nog får han träffa dom. Hanhundar brukar ofta tycka mycket om valpar och vara väldigt toleranta och snälla. Stanley älskade Kevin när han var liten. Han kunde hänga i pälsen på pappa Stanley och bita honom i svansen och han gjorde ingenting. Vi får se hur tolerant Kevin är mot de här små.


Eftersom valparnas pappa heter Terrax Elvis Presley ska valparna få namn efter Elvis Presleys musik.

Hans ägare Berit och Bert-Inge Axelsson, kennel Terrax ska få välja valparnas namn. Så det ska bli spännande att se vad det blir för tilldelning. Det kommer att bli hur bra som helst.

Dessutom ska valparnas pappa göra utställningsdebut på Nordiska Lakelandringens Club Show och då måste vi ju heja. Även Kevins dotter Flora på kennel Nun's Story gör debut på samma utställning. Så vi får hålla många tassar och tummar den helgen. Vi önskar alla som deltar lycka till förstås!!


Trångt i mjölkbaren!

     







Presentation


Checkpoint

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards